Hunnebostrands Kyrka

 

Hembygdsföreningen

Sotenäsgillet

Nils´ sammandrag om seder och bruk i HUNNEBOSTRAND

1 (28)

I) Inledning - blad 1

II) Kyrkan (blad 1), gudstjänster (blad 1-3, inventarier (blad 4-11)

III Utvändigt (blad 11-12)

IV) Församlings- och pastoratsändringar (blad 13)

V) Stora möten, folkmängden (blad 13-14)

VI) Ändringar i handboken, psalmboken, helgdagar (blad 14-16)

VII) Dop (blad 16-18)

VIII) Konfirmation (blad 18-19)

IX) Vigsel (blad 19-20)

X) Jordfästning, kyrkogården (blad 20-24)

XI) personal: präster, musiker, diakon, kyrkovärd, -vaktmästare, kansli

personal, lokalvårdare, (blad 24-26), prästgården (blad 26-28)

 

I) Inledning

Kraven på egen gudstjänstlokal växte fram vid 1890-talets slut då man ansåg att vägen till Tossene kyrka var både lång och besvärlig.

I kyrkostämmoprotokoll 1899-10-21 står i § 3 att stämman beslöt bjuda 1.000 kr för köp eller 100 kr per år i hyra för södra småskolehuset i Ellene. Om strandsittarnas i Hunnebo- strand begäran hos Kungl Maj:t att Kungl Maj:t skulle upplåta fri tomt i Hunnebostrands fiskläge för kyrka beslöt stämman att den ej vill betungas med någon kostnad för detta.

Arbetet för kyrka i Hunnebostrand påbörjades, såvitt det går att utröna, med en sykrets 1902. En insamling igångsattes 1902 med 5 kr årligen under 5 års tid för uppförande av ett litet kapell men följdes inte upp. Många skrev på för första året. En ritning 1905 av Gustaf Ljungman finns i arkivet. Det finns ingen dokumentation på när kyrkoherden i Tossene började med gudstjänster i skolhuset på Brunebacke men genom att Henrik Nordblom förordnades som präst i Tossene och flyttade till Överby 1906 kom arbetet igång med kyrka i Hunnebostrand, och samtidigt kom Anna Petersson från Fjärås till Hunnebostrand som

lärarinna och kantor.

I arkivet finns en handling, daterad 1907-04-10, med 63 egenhändiga underskrifter och med Oskar N Svensson och Axel Sandberg som vittnen att dessa 63 ikläder sig borgen med 800 kr årligen för ”aflöning av e.o. prestman i Hunnebostrand”. Se bilaga. (arkivet ser M 1)

1909-10-01 bildades Hunnebostrands Kyrkobyggnadsförening.

 

1) Bygget lystes ut på anbud, 10 anbud kom till Kyrkobyggnadsföreningen, enl protokoll 1911-04-04, och Erik Gustafsson, Hisingen, bjöd lägst 22.000

och han fick kyrkbygget.

Det kom stora gåvor, den största på 10.000 kr från godsägare Erik Hallin, Tofta, i Lycke församling. Det finns inget i urkunderna om hans kontakt

med Hunnebostrand. Det står i protokoll 1914-12-19 att han fått en tavla på kapellet.

 

2) Kyrkan byggdes utan mittgång, med sidogångar och med två sidodörrar.

Kyrkobyggnadsföreningen överlämnade kyrkan till kapellförsamlingen 1914-09-20

 

3) Äganderätten till kyrktomten fastställdes av Kammarkollegiet genom utslag 1922-11-20

och Kyrkobyggnadsföreningens gåvobrev till kapellförsamlingen.

Arrendekontrakt med Oscar Madison och hans hustru Helena Ottilia på tomterna 156,

157 och 161-163 på 28 år godkändes 1909-06-01 av Karl Olsson.

I Kyrkans vänners protokoll 1946-01-07 står, att Egnahemsföreningen sålde tomten på

1.528 kvm för 1.443 kr Se även blad 11 p 1.

 

2 (28)

. 4) Gudstjänster började sannolikt firas i slutet av 1906 i södra småskolehuset på Brune-

backe där två salar låg intill varandra, med flyttbar mellanvägg. Kanske hade kyrkoh

Barclay gudstjänster tidigare, men sporadiskt.

(”Mor Mina” i H nr 1 berättade om detta i januari 1942, dock utan årtal, för NM)

 

5) I kyrkorådets protokoll 1911-10-25 står i § 1 att kapellpredikanten och kyrkovärden fick

i uppdrag att skaffa kyrkväktare och organist för högst 400 kr/år.

 

6) Invigningen skedde onsdagen den 8 november 1911 och förrättades av Biskop Edvard

Rodhe, som talade över orden i Psaltaren 132:14 Här vill jag bo, ty här behagar mig (nu:

ty till detta ställe har jag lust). Nio präster i trakten assisterade. En nybildad manskör

och en barnkör medverkade. Se p 28

 

7) Gudstjänsttiderna har från början varit kl 10. Från 1914-12-06. 2:a sönd i Advent, har

högmässotiden varit kl 11. Ändring skedde 1986-1998 sommartid till 9,30, resp kl 18

varannan söndag. Från 1962 var gudstjänsttiden kl 11 tre söndagar och kl 14 den fjärde.

. I kyrkorådets för H-strand protokoll 1996-09-04 står att tiden bör ändras från kl 11 till kl

10 och samma i past.kr:s prot. 1996-09-11 från Advent. I båda protokollen står sedan att

ärendet återkallats. Från 2000-09-10 är tiden kl 10

Vid den första söndagsgudstjänsten den 12 november 1911 påbjöds högläsning av

trosbekännelsen. Det var barngudstjänst 13,30 den 19 november. Första julottan 1911

började kl 6,30.

1917 tillkom kyrkan i Bovallstrand, där komministern Hunnebostrand tjänstgjorde

varannan söndag kl 14. (Tossene församling införde 1999 en gudstjänst varje söndag,

mestadels i Bovallstrand.)

En petition från Bovall, med Johan Johansson i spetsen, begärde 1938 förmiddags-

tjänst i Bovall, och domkapitlet beslöt att komm. i H skulle ha en gudstjänst en

gång i månaden kl 11 i Bovall. Dessa dagar blev tjänsten kl 14 i Hunnebostrand.

(se p 18 duplikation)

8) Dn första nattvardsgången var 3:e i Advent den 17 dec 1911. Det kungjordes ”att

gudstjänsten ej är slut förrän nattvarden är firad, alla ska kvarstanna”. Från början och

fram till 1975 firades nattvard var 6:e söndag, Fram till 1920-talet började det med

skriftetalet, och efter en paus högmässogudstjänsten. JM hade i regel nattv.gudstjänst

på söndag kl 17, endast konfirmandnattvardsgången kl 11 och detta fortsatte på Blocks

tid. Dalholm övergick till regelbundet. kl 11 även när det var nattvardsgång.

Enligt kungörelseboken infördes från 1978 nattvard var 4:e söndag. .

Psalm vid nattvardsgång (offertoriepsalm) var förr alltid ”Guds rena Lamm oskyldig”

Söndagen före hölls nattvardsförhör (med frågor och svar) + anteckning till nvg (för att

beräkna åtgången av oblater och vin men också för notering i kommmunionlängden)

Dalholm hade det ofta, inte alltid. Segerpalm hade ibland, och dessa förberedelsestunder

upphörde när denne slutade. Anteckning upphörde 1958.

Kommunionlängd (den kyrkobok där nattvardsgästerna infördes) fanns fram t o m år

1968. Från 1970 ingår antal kommunikanter i kyrkostatistiken (se punkt 69).

Från 1985 sker nattvardsgång/mässa varannan söndag. I kyrkoordningen 1986 ändras

”nattvardsgång” till mässa. Från 2005 firas en gång i månaden Hunnebomässa: altaret

flyttas fram, menigheten deltar, predikan är ett samtal Lekman/kyrkvärd får med kyrko-

herdens tillåtelse assistera präst vid mässa, och detta har brukats här sedan 2008

.

3 (28).

Nattvardsgång på Skärtorsdag infördes här 1948 och har sedan fortsatt, med undantag för

1956, 1957, 1964 och 1965.

.

9) Passionspredikningar hölls in på 1950-talet i kyrkan på tid när skolbarn kunde vara

med på åtminstone en sådan gudstjänst, dock helt beroende på läraren. I Ulebergshamn

var Rut Ahl (f Dalholm) noga med att småskolebnaen skulle vara med. I folkskolan i

Uleberg.fick barnen be om lov för att komma till gudstjänst.

Dessa gudstjänster ändrades från 1986 till passionsandakter eller passionsmässa i stilla

veckan.

Komministern i Bärfendal hade en passionspredikan i Hunnebostrand fram till och med

1961, komm. H-strand hade en sådan i Bärfendal. Detta var den enda gången som dessa

komministrar bytte tjänster.

 

10) Husförhör hölls från 1912 tre gånger (men ej med anteckning i församlingsbok om när-

varo; i denna bok fanns särskild kolumn för detta) och bibelförklaringar hade JM kl 17

(den första 1922-10-22). Block hade husförhör i kyrkan, och Dalholm övergick till hus-

förhör som helgmålsbön på lördagar. Samuelsson hade sista husförhöret 1959-10-14 i

Ulebergshamn, men kungörelseboken på hans tid är bristfällig. Han övergick sedan till

några katekesstunder. Ibland hölls ett husförhör i Ulebergs folkskola, dock ej efter

Sjöfelts tid..

Katekesförklaringar har förekommit ibland.

11) Ungdomsgudstjänster förekom någon gång då och då på JM:s tid. Starke hade bibel-

samtal med forna konfirmander.1919.

12) Musikgudstjänster började regelbundet 1959, och sommartid från 1970 med nya orgeln.

Detaljerade uppgifter finns för tiden 1955-1991 i kyrkomusikerns årsberättelse, som

finns i arkivet i en mapp i ser. O IV i Tossene.

Kända musiker hade ibland konserter, med andakt.

 

13) Söndagsskolan leddes av Alma Carlsson och Berta Andersson i H 639 fram till 1949 (då

flyttade de till Göteborg) med ett 100-tal barn. Den fortsatte, sedan med Elsa Moberg. Det

finns ingen dokumentation på när den började. Alma och Berta hade den redan i början på

1920-talet, kanske tidigare. De som inte kom på söndagen fick söndagsskola på månda-

gen Olga Berglund hade söndagskola för äldre barn i södra småskolan. Där fortsatte

Amy Sandén. Det är inte klart hur den fortsatte efter Elsa Moberg. När skolbarnen kom

upp i 3:e klass, slutade många i söndagsskolan Särskilt under Dalholms tid togs ofta upp

kollekt till söndagsskolan. Segerpalm startade en grupp, ledd av konfirmandflickor.

Pia Finn och Marianne Weinefors (Hellman) hade den 1977-1979 med Pia som ledare.

Minior-, junior-och bartntimmeledare började 1983.

Ulrika Larsson startade 2006 vardagsverksamhet för barn tillsammans med ungdoms-

ledare.

Vad vi kan finna så förekom inte söndagsskola i Ulebergshamn.

Söndagsskolebarnen fick tidningen Kyrkan och Barnen

I Kyrkobygggnadsföreningens protokoll 1928-08-27 står att lärarinnorna fått gåvor.

Från 2008 sker söndagsskola i samband med gudstjänsterna i församlingshemmet under

predikan, med ledning av Ulrika Larsson samt Johan och Lena Quint.

 

4 (28)

14) 1982 införde Per-Olof bibelstudier, först i prästgården, från 1986 i församlingshemmet

15) Särskilda gudstjänster som adventsvesper, nyårsbön, aftonsång på Långfredag (1928),

barngudstjänster, missonsföredrag, församlingsaftnar (dock inte i kyrkan) har förekommit

sedan 1950-talet, delvis tidigare, men inte regelbundet.

Första adventsvespern hölls 1922-11-19. - Dalholm ordnade ljuståg på Kyndelsmässo-

dagen 1954-02-07. Enstaka andra gudstjänster har förekommit tidigare.

Helgmålsbön/husförhör på Gammelgården hölls 1987 och en gång varje år 1998-2008

 

16) Skolgudstjänster/avslutningar har ägt rum regelbundet, sista gången 2000.

Adventssamling för skolungdom har ordnats från 1960 och fortsätter.

 

17) Bruket av tyst Fader vår i predikan, efter ingången och före ämnet, var allmän fram

mitten av 1970-talet. Kh Hasselberg hade det alltid under sin tid 1985-1994.

 

18) Några av det trägnaste kyrkfolket brukade anteckna ingång, ämne och delar, så länge

dessa förekom, och gör fortfarande om bibelord och utläggning.

 

19) Prästernas duplikation: Komm. i H tjänstgjorde varannan söndag i Bovall. JM

hade under sin tid i regel två tjänster varje söndag (men NM minns inte hur det var före

1937, när gudstjänst i Lekene folkskola tillkom genom löneregleringen 1937-05-01). Var

6:e söndag bytte kh i Tossene och komm i Hunnebostrand tjänster. Komm. i Hunnebo-

strand hade därvid även gudstjänst på ålderdomshemmet Valla i Tossene, där pensio-

närerna från Hunnebostrand bodde fram till 1970.

Komministern hade var 6:e söndag nattvardsgång kl 17, var 6:e gudstjänst i Lekene, var

6:e bibelförklaring över Johannes ev, där han hann in på 5:e kap 1942

 

20) Om kyrkobyggnaden kan antecknas att första ljuskronan (gåva av Anna Westerlund)

kom 1912 och två till kom 1913. Dessa tre hängde i mitten. Läktaren fick två ljuskronor

1914. Allt smide är tillverkat av K G Bergman (se 1925 och 1936 och p 5 utvändigt)

 

21) 1912-03-15 kungjordes att en ”förskräckligt störande folkmassa” förekommit vid en

begravning – sådant fick inte ske

.

22) Olika uppgifter förekommer om hur många fasta sittplatser kyrkan hade. 600 eller

500 har förekommit. En mätning på de gamla ritningarna visar knappt 300 personer. Att

den skulle kunna rymma 600 kan inte ha varit möjligt. I dagsläget är det 150. Bänkarna

på läktaren ersattas av stolar 1962. Se även p 62 och 65 på blad 9.

Före 1951 finns bara uppskattningar i ämbetsberättelser på antalet sittplatser.

23) Kyrkan hade från början ett orgelharmonium och fick ett ny större orgelharmonium

med pedal 1915 för 325 kr. (För trampning fick Ferdinand Carlsson 15 kr 1919).

Ny pneumatisk orgel kom 1936, byggd av H Lindegren i Göteborg och med 10 stämmor.

Domkyrkoorganist Gösta Lundborg spelade vid invigningen. Lindegrens räkning låg på

15.893 kr. Anna och Amandus Karlsson i Hunnebo 2 bidrog med 5.000 kr.till orgeln.

. Det gamla orgelharmoniet såldes 1936 till Lindegren för 500 kr

Orgeln fick elfläkt enl kyrkofullmäktigebeslut 1937-11-08 för 890 kr. Se även Kyrkans

vänners protokoll 1938-06-28. 1965 fick kyrkan ett orgelharmonium för barnkören när

den stod i koret. Det står numera på läktaren.

5 (28)

Nuvarande orgel är invigd 1970-10-17, helmekanisk, i barockstil och med 18 stämmor.

Kören skänkte 11.000 till denna orgel. Vid invigningen spelade organist Gunnemar

Carlstedt, Uddevalla (kontrollant vid bygget). Den orgeln kostade 190.000 kr

Kyrkan fick flygel (Yamaha) placerad längst fram 1984, och kororgel (Magnussons)

1996. Enl förslaget 1996-09-11 kostade den 350.000 kr. Till piporgel fick församlingen

1992-11-16 ett gåvobrev från kören på 130.000 kr

24) 1918-11-17 kungjordes om nästa söndag: se anslag om det alls blir någon gudstjänst

(p g a spanskans härjningar).

25) Fråga om el i kyrkan väcktes i kyrkobyggnadsföreningen 1918-04-29. Elektricitet drogs

in i kyrkan 1923 (beslut 1922-11-20). Bruno Johansson gjorde arbetet för 605 kr.

Samhället fick el 1919.

26) Från 1922 tjänstgjorde ibland veniater (blivande präster) och tog upp offer till sina

studiekostnader. Den förste var Fritz Helldén, 1923 kom Åke Wetterqvist. Ewert

Nordlund från H 612 tjänstgjorde första gången den 24 aug 1924. Han återkommer ibland

som vikarie. En veniat har inte rätt att hålla förrättningar. Dessa predikooffer fortsatte till

1944. Den siste var Gunnar Johansson (sedermera Semborn, kyrkoherde i Vessige).

 

27) Värmen i kyrkan: Från början en kamin placerad i nischen bakom nuv.doptavla.

1926 kom värmepanna och element. Anbudet av G F Nordengren på 3.385 kr an-

togs enligt beslut 1926-05-17.

När det var som allra kallast i januari 1942 (söndag 25 jan minus 25 grader och kall

nordanvind) hölls gudstjänsterna i den gamla småskolan med två salar. Där var även

nattvardsgång vid ett tilfälle.

Oljeeldning infördes 1948. 1954 ändrades från ånga till varmvatten. 1959 lades vatten-

och värmesystemet om (det gamla sönderbränt). 1979 reparerade R Skoog värmean-

läggningen för 16.141 kr. Ny värmeanläggning installerades 1986. Kyrkan fick

bergvärme 2004. För kyrkan och församlingshemmet kostade detta 388.375 kr + moms.

28) Körverksamheten: Enl notis i Bohusläningen 1911-05-23 bildades en manskör med

20 medlemmar och med Hjalmar Söderwall som ledare. Vid invigningen 1911 sjöng

denna ”Himlars rymd sin konung ärar”.Även en barnkör framträdde då.

När började Anna P med kör? Hon hade en stor kör åtminstone på 1920-talet, möjligen

tidigare. Ungdomskör fanns 1938. Anna Petersson slutade 1939, efter 33 år. Ester Tomas-

son hade i början av 1940-talet en skolkör, som sjöng vid högtider.

.Kyrkokör och barnkör har fortsatt sedan. 1960 började barnkör igen. Barnkören började

stå i koret 1965. Barnkördräkterna kom 1977 i januari och nya dräkter till kyrkokören

1992-02-09. 1998-10-28 anslog past.kyrkorådet 30.000 kr till kördräkter i H-strand.

Vid kyrkojubiléer har de körmedlemmar, som varit mer länge, fått utmärkelser.

Handlingar om kören och dess verksamhet finns i ser P: 4 i arkivet. Se även p 6.

 

29) Efter predikan kungjordes kommande gudstjänster, lästes lysningar och hölls tacksägel-

ser för under veckan avlidna.

Här förekom ofta förbön för sjuka och psalmen 528 (tyvärr sedan struken) ”Tänk o Gud

på sjuka alla” lästes.

Gudstjänster och kollekt kungöres från 1986 före gudstjänsten. Se även blad 15 nr 12

.

6 (28)

30) Kollekter: Det första offret upptogs 1:a i Advent 3 dec 1911 till ”dem som ombestyrt

städning och eldning i den gamla gudstjänstlokalen”. Kollekt togs upp i kollektbössorna

vid utgången, vid högtidliga tillfällen (missionsoffer o d) offergång i koret, på en duk på

bordet där, från 1936 i särskild offerskål. Offergång förekommer ibland.

Kollekthåvar anskaffades 1983 och började användas allmänt 1985 (varvid kollekten

blev betydligt högre). Offerskålen står ibland vid utgången.

Kollektbok föres från 1918, och kyrkovärd skriver under. Kollektbokssystemet änd-

rades 1970, till liggande A5-format och dubbelpapper. Från 1970 skall kollekt sättas in

senast inom 8 dagar på postgirot. Före 1970 sändes kollekten kvartalsvis till kontrakts-

prosten. Missionsoffret sändes in snabbt, efter några dagar, sedan ev tillägg inkommit.

Hur mycket förra söndagens kollekt blev började tillkännages 1986. Tidigare meddelades

bara missionoffret på Trettondedag Jul och på 3:e böndagen i juli.

2008 ändrades formatet på kollektboken till A 4, häftad.

Kollekt och kollektändamål bestämdes förr av Kungl Maj:t, på Diakonistyrelsens

förslag, t o m 1969. För de fria söndagarna bestämdes ändamålet lokalt. Från 1970 skiljes

på riks-, stifts- och församlingskollekter. Den 1983 inrättade Kyrkostyrelsen bestämmer

rikskollekter, domkapitlet beslutar om stiftskollekter och kyrkorådet om församlings-

kollekter.

.

31) Efter gudstjänst, t o m 1942-04-30 lästes många (och långa) kungörelser upp: kyrkliga

och kommunala sammanträden + justeringar, länsstyrelsens kungörelser, exekutiva

auktioner, lantmäteri m m. Många präster läste bara summariskt upp vad som stod.

Datum för kungörelse från predikstolen avgjorde när klagotid gick ut för beslutet.

Från 1942-05-01 anslogs rubrikerna. Detta togs bort 1954 för kommunala kungörelser

och stod kvar till 1962 för kyrkliga kungörelser. Sedan gäller anslagstavlor utomhus,

uppsatta 1962 och 1972 samt ny 1999, alltså är kungörelserna tillgängliga på

expeditionstid under en vecka. Sedan gick kungörelsen tillbaka, med bevis.

.

32). På nyårsdagen lästes Kungl Maj:ts böndagsplakat om ”fyra allmänna, högtidliga,

tacksägelse-, faste-, bot- och böndagar” med ärkebiskopens maningsord upp t o m 1985

vilket åhördes stående, och särskilda böndagstexter brukades t o m 1985. Dessa trycktes

upp och såldes. Folkmängdsstatistiken kungjordes t o m nyårsdagen 1991.

 

33) Kyrkklockorna ringdes manuellt till 1952. Den förste ringaren och vaktmästaren

var Olof Dalholm, H 97. Han biträddes av Carl Stenberg i många år. Några år hjälpte

Oskar Tomasson och Karl Finn till, sedermera William Karlsson. i H 18. När Dalholm

slutade, blev Karlsson ordinarie 1939-10-01 och hade till sin hjälp Rickard Östergren.

Vid ringningar med båda klockorna (sammanringning, själaringning), behövdes en

medhjälpare. Även John Johansson och Georg Andersson hjälpte till ibland.

Söndagsringning skedde kl 10,00 med stora klockan, 10,30 med lilla klockan och kl 11

med båda. 1919-07-22 fick Augusta Björk 50 kr för ringning. Se även blad 22, p 19..

1926-05-17 finns en protokollsnotering att tornet skakar när klockorna ringer.

William trampade också orgeln (i varje fall 1936-1938). Elringningen kom 1952 och

kostade 3.200 kr. Klockorna hängdes om 1969.

Särskild ringning (och lång ringning) var anbefalld vid kungliga dödsfall.

Texten på stora klockan: År 1911 under kung Gustaf V regering, Då Edvard Herman

Rodhe var Biskop över Göteborgs stift, Charles Gustafvus Barclay kyrkoherde i Tos-

sene pastorat, Henrik Nordblom kapellpredikant i Hunnebostrands församling och

Karl Olsson församlingens kyrkovärd lät Hunnebostrands kyrkobyggnadsförening

7 (28)

denna klocka gjutas af K. G. Bergholtz c.o i Stockholm. N:o 310. Kommen låtom oss

tillbedja och nedfalla. Låtom oss knäböja för Herren vår Skapare. Psaltaren 95:6.

Text på andra klockan: År 1911 lät Hunnebostrands Kyrkobyggnadsförening denna

klocka gjutas av K: G. Bergholtz c:o i Stockholm. Hör! Gud ännu sin nåd dig bjuder,

Se, templets portar öppna sig. Kanske härnäst, då klockan ljuder, Upplåtes gravens

port för dig. Du går ej mer i Herrens hus, Ditt rum bereds i jordens grus. Ps 323:1

Se även jordf p 16 om själaringning. - Helgmålsringning se blad 11, p 85.

 

34 Vid prästtillsättningen 1921 sökte första gången ingen. Det kan ha berott på att

församlingen var känd för det politiska klimatet. Andra gången sökte två och vid valet

1921-08-21 fick Jacob Marelius från Frinnaryd i norra Småland 238 röster och August

Högberg från Södra Råda i Värmland 7 röster. Starke flyttade till Varberg 1920-05-01.

.

35) 1925 tillkom draperierna och en tvärvägg i koret enl beslut 1925-04-05 (se bl 8, p 53)

36) 1927 målades kyrkan invändigt.

37) Kyrkorådet godkände 1928-11-16 den nya altarprydnaden, ett krucifix, tillverkat av

slöjdläraren Johan Björk i Göteborg. I detta sammanhang synes ny vägg med två

öppningar ha gjorts. Förslag om ny altarprydnad väcktes 1924-02-25, och Annandag Jul

1926 gick offret till ny altarprydnad. Ytterligare dokumentation har ej gått att finna.

Krucfixet synes ha skaffats med insamlade medel för 980 kr.

Det gamla altarkorset är placerat i gången till församlingshemmet 1986.

38) 1927-08-12 erbjöds kyrkan en tavla: Jag är vägen, sanningen och livet,

målad och skänkt av konditor Henrik Dahl. Församlingen fick bekosta ramen. Den

hängde i koret på högra sidoväggen och syntes egentligen inte. På 1950-talet (kanske vid

restaureringen 1957) togs den bort. Det uppges att den gömts innanför väggen. Giertz

skriver 1950 att tavlan är missprydande men får hänga kvar under givarens tid.

 

39) 1933 bildades föreningen Kyrkans Vänner, med uppgift att arbeta för kyrkan, och

det skedde inte utan strid. Kyrkobyggnadsföreningen gick upp i Kyrkans Vänner 1933-

02-19. Amadus Karlsson vägrade lämna ifrån sig räkenskaperna noteras 1933-04-22.

 

40) Inom Kyrkans Vänner bildades 1938-06-26 en sykrets med 9 damer, och dessa

ombesörjde att kyrkan hade friska altarblommor vid gudstjänsterna, inköpta av

föreningen och från 1954 finns överenskommelse med först Ellene Blomsterhandel

för 100 kr/år, från 1965 Solliden för 600 kr att sköta detta. 1985 tog Solliden 1.750 kr

Församlingen/samfälligheten tar kostnaden från 2004. Det är f n 8.500 kr/år

Sykretsen bestod på 1938 av Maria Marelius, Olga Berglund, Alma Carlsson, Berta

Andersson, Maria Mattsson i Ulebergshamn, Gerda Larsson, Karin Åberg, Anna Sand-

berg, och som sammankallande Axelina Bank. Senare avgick Olga Berglund och Agda

Hermansson i Ulebergshamn kom in.

 

41) 1933 fick kyrkan golvuret, till minne av Mattias Andersson, f 1810, och Eva, f Anders-

dotter, f 1812, i Uleberg. Uret stod från början till höger, vid dopfunten, och flyttades

1951 till nuv plats vid predikstolen. Det reparerades 1991, och genomgick en grundlig

reparation 2007. I kyrkorådets protokoll 1933-10-28 står: anonym givare.

Se även Kyrkans vänners protokoll 1993-10-20.

 

8 (28)

42) Vid restaureringen 1936 fick kyrkan ny entré, mittgång, matta i nya gången, två ljus-

kronor till (125 kr/st), ny orgel, dopfunt, ändringar på läktaren m m

Denna restaurering skedde utan någon stängning på söndagarna. För varje vecka hade

några bänkar delats.

43) Votivskeppet, tillverkat av Leo Dahlgren i H 364 kom 1938 och köptes för 672 kr

genom insamlade medel. Några gick runt med insamlingslistor, som ligger kvar i arkivet.

Skeppet hängde först över mittgången men flyttades 1970 till nuvarande plats till höger.

44) Mul- och klövsjukan, som härjade 1939 och drabbade många gårdar (det fanns gott om

kor på den tiden) innebar förbud för samlingar. JM hade utlyst en nattvardsgudstjänst

en söndag kl 17, vilket landsfiskal Bror Alveskog anmälde till Domkapitlet. JM blev

friad med biskopens utslagsröst (3 röster mot 3), därför att gudstjänsten hade kungjorts

innan förbudet kom.

 

45) Vid prästvalet 1941-12-08 (sedan JM 410719 blivit utnämnd till kh i Vallda) fick

tf km Gösta Block, Västerlanda 651 röster, stiftsadj Harry Josefson 334 och past.adj

Gustaf Bergman 38. (Antalet är ej uppdelat på Tossene och på Hunnebostrand.)

46) Psalmböcker skaffades enl beslut 1944-02-28 § 5 när 1937 års psalmboken införts

(1942 av Block). T o m 1944 hängdes dubbla nummer upp.

 

47) Att bära mässkrud vid nattvardsgång står i kyrkoordningen 1686, står även i 1942 och

infördes här på Dalholms tid. Dock bar Samuelsson och Segerpalm vanlig prästkappa.

 

48) 1947 var kyrkan stängd 2 febr – 25 mars och gudstjänsterna förlagda till skolan på

Brunebacke. Den starka kylan var orsaken. William Karlsson begärde särskild ersättning

med 300 kr för sitt extra arbete med eldning, och han fick 50 kr.

 

49) Kyrkan blev ansluten till kommunalt vatten under 1940-talet, senast 1948.

Det finns ingen dokumentation på kommunalt avlopp heller.

.

50) Prästvalet 1948-12-19 (sedan Gösta Block hastigt avlidit 480711) gav Dalholm 608 rös-

ter, Bertil Gustavsson 341 och Sture Wallefors 27 röster. (Är ej uppdelat på T-e/Hbo)

.

51) Nummertavlan vid dopfunten togs bort när kyrkan fick doptavla 1951 och varje långsida

fick två tavlor. Läktaren fick två nummertavlor 1970, gåva av Gustav Håstrand.

 

52) De liturgiska färgerna började införas på 1950-talet, och många nya textilier införskaf-

fades under hand, med gåvor av Kyrkans Vänner, kyrkokören och anonyma givare.

53) 1952-07-27 invigdes Saga Wallis målningar bakom altaret. Draperierna skulle tas bort

enl beslut 1951-01-20 i Kyrkans Vänner, men det dröjde till 1966. Se blads 7, p 35.

54) Seden att stå på välsignelsen synes ha börjat på 1950-talet, kanske tidigare.

I kyrkohandboken 1986 heter det: står eller sitter.

55) Kyrkan fick sommaröppet 1954, enl kungörelseboken.

Efter stölderna är kyrkan numera öppen när någon kan bevaka den. 9 (28)

 

56) Prästporträtten i sakristian torde ha kommit på Dalholms tid, möjligen tidigare. Någon

dokumentation om dessa har inte stått att finna.

 

57) En större ommålning (invändigt och utvändigt) gjordes 1957. Kyrkan var stängd 3 febr-

19 maj, (konfirmation i Bärfendal). Gudstjänsterna hölls under tiden i stora/nya skolan

. Konservator C W Svensson fick 1.400 kr för sitt arbete

 

58) Vid prästvalet 1958-02-09 (sedan Dalholm blivit vald till kh i Tegneby) fick Samuelsson

254 röster (36 i Tossene, 194 i H-strand, 17 i Bovall, 7 i Bärfendal), Knuth Lyckhage

123 (T 11, H 108, Bov 4, Bärf 0) och Ewert Aronson från Edefors i Norrbotten 16

(T 5, Hbo 10, Bov 1, Bärf 0). Valet skedde i alla fyra kyrkorna denna gång.

59) Kyrkan fick sin första högtalaranläggning 1958 för 3.220 kr. Anläggningen har sedan

förnyats flera gånger Första förslaget till inmontering av högtalare väckte Block i pas-

- toratskyrkorådet 1942-10-08 § 6 och ärendet återkom 1943-10-22 i § 3.

60) Att kungöra om musikstycket för postludiet började 1960

 

61) 1961 tillkom Lutherrosen på predikstolen, tillverkad av Valfrid Andersson i Forshälla

för 400 kr, efter ritning av Tyra Danielsson.

 

62) 1962 togs fasta bänkar på läktaren bort. Se även blad 4, p 22.

63) 1963 inrättades en blomsterfond, där insatta gåvor delades ut till kyrkliga ändamål.

Bankboken i Postsparbanken är avslutad 1985-12-13 med 265 kr. Verifikatoner finns

för 1963 och 1964 (= den användes bara då).. Se även blad 23, nr 35

 

64) 1966 fick sakristian ny innerdörr till ingången. Samtidigt byttes värmeelementen

ut. PKR 1966-04-29 § 10. Draperierna bakom altaret och på predikstolen togs bort.

65) Nya bänkar kom 1968. Främre bänkar togs bort 1984 för plats åt kororgeln,

och några till togs bort 1986. Se blad 4, p 22.

 

66) Från 1970 skedde teleöverföring av gudstjänsterna i kyrkan till nya Bankeberg och

1983 till det då nya Hunnebohemmet. Vardagsgudstjänster infördes på hemmen från

början. Teleöverförimgen upphörde 1999. Före 1970 fick åldringarna från Hunnebo-

strand bo på Valla i Tossene. Efter julotta hölls julgudstjänst tillsammans med

kyrkokören på sjukhemmen, men detta upphörde 2003..

 

67) Sakristian byggdes om 1970 och fick nya möbler. Då fick vapenhuset en toalett.

Skrudskåpen bakom altaret, längst ner i kyrkan och skåpet för brudkronan kom också..

.

68) Bruket av den svarta prästkappan synes ha övergått till den vita alban under Bryckes

tid.

 

69) Från 1970 sker noggrann räkning – den allra första i sitt slag - av antalet besökare.

Biskop Giertz införde detta under sex mån 1950 och sedan varje år före prästmöte. 1969

kom bestämmelse om att alla gudstjänst- och förrättningsdeltagare i riket skall räknas fr

o m 1970 och kyrkostatistik föras, som färdigställes i kommande januari. 10 (28)

Räkningen ogillades av en del präster.

70) Kormattan kom 1975. Den kostade 6.500 kr och är komponerad av Christina Westman i

Göteborg.

 

71) Processionskorset, snidat av Algot Andersson, fick kyrkan 1977 i gåva av Ivar Moberg

72) Församlingsblad började tryckas och delas ut från 1982 Kh Ydgren gjorde en utsänd-

ning 1977, enl beslut 1977-02-20.

73) Vid pastoratets sista prästval den 18 april 1982 valdes Per-Olof Olsson till

komminister med 36 röster i Tosssene och 274 i H-strand. Harald Hansson fick 24+13

och Herbert Mansfield 7+3. I valet deltog 354 pastoratsbor. (Från 1986 tillsätter

kyrkonämnd präst- och kyrkomusikertjänsterna)

74) Att vid mässa bära in nattvardskärlen började 1982

 

75) Kyrkan fick en enkel julkrubba på 1960-talet, gjord av skolbarn, och en 1985 av

Kyrkans Vänner, inköpt för 5.000 kr, enl beslut 1985-11-27.

Karl-Erik Karlsson tillverkade ett nytt stall 1998.

 

76) Sommarkyrkan startade 1985 med olika evenemang.

 

77) I samband med församlingshemsbygget 1986 öppnades en dörr dit.

78) Att sitta på textläsningen (epistlarna) infördes 1986 genom ny kyrkohandbok. Text

ur gamla testmentet ersatte aftonsångstest. Se även förändringar p 10.

Före 1986 stod man alltid när texter lästes.

 

79) Kyrkorådet beslöt 1989-01-11 att utse församlingsvärdar: Curt Samuelsson och Per

Knutsen. Det upphörde snart.

 

80) 1990 målades kyrkan om invändigt. Kontraktet är underskrivet 1989-09-29.

Under tiden för målningen hölls gudstjänsterna i församlingshemmet.

 

81) 1990 fick kyrkbänkarna lösa sittdynor av Kyrkans vänner. 50 dynor kostade 8.100 kr,

samt mattor i sidogångarna för 9.250 kr Förslaget väcktes 1990-08-22.

Enl past.kyrkorådet fick mittgången nöthårsmatta detta år.

82) Ljusbärare kom 1994, som gåva av makarna Gerrbo med anledning av församlings-

ändringen. Den är formgiven av Göte Axelsson och smidd av Rune Niklasson.

(En idé från Uppsala 1968). Se även kyrkorådets protokoll 1994-10-12.

 

83) 1995—03-22 raporterade Brita Josefsson i pastoratskyrkorådet att fotografeirngen av

kyrkans inventarier är klar.

 

84) Kyrkoherden fick mobiltelefon 1996,.komministern 1999 och vaktmästarna 2002

 

85) 1997-11-19 föreslog Kyrkan Vänner bänkljusstakar och kyrkorådet i H-strand tillstyrk-

te detta 1997-11-10. Det inget av – det blev för dyrt. 11 (28)

86) Helgmålsringning i TV kom från Hunnebostrand 2002-05-11. Församlingens präst och

kantor fick dock ej medverka.

På 1950-talet när Nils Linnman från Sveriges Radio gästade Ernst Olstorp och spelade in

lunnefågeln på Soteskär passade man på att spela in helgmålsringningen från Hunnebo-

strand. Redigeringen skedde från Skeppar-Albins magasin.

Vid två tillfällen sändes helgmålsringning från Hunnebostrand i radions P 1: Den första

var i slutet på 1950-talet, den andra på 1970-talet – vem minns mer? Se blad 6, nr 33.

87) Digitaltavlan för psalmer, hymner och texter kom 2006 (uttax. medel och gåvor).

88) 2006-08-31 träffades avtal med Arkitekt HB Sjölén & Hansson i Hunnebostrand att

utföra vård- och underhållsplan för kyrkan.

 

89) Bruket att läsa välsignelsen efter slutpsalmen började omkring 1990.

90) Gudstjänstvärdar infördes 1998, med uppgift att hänga upp psalmer, sköta ljud och

dator samt räkna gudstjänstdeltagarna.

..

91) Att bedja kollektbönen stående infördes 2007.Det finns anteckning om detta redan 1977.

92) Kyrkan fick brandlarm 2010.

 

III) FÖRÄNDRINGAR UTVÄNDIGT

 

1) Kyrkan är byggd på tomterna nr 156, 157, 161-163 enl undersökning 1941. Tomten är

på 1.528 kvm. Tomten förvärvdes 1957 för 1.443 kr av Egnahemsföreningen. Se p 3

Kyrkokassan betalade 1942-12-06 1.200 kr för tomten.

Se pastoratskyrkorådet 1942-11-21 § 2, 1944-12-11 § 4, 1945-01-22 § 4 och blad 1, p 3.

 

2) Grunden till kyrkan började läggas 1910.

3) Kyrkoplanen inhägnades 1912-09-02 med frivilliga dagsverken och insamlingar.

 

4) Utvändig målning skedde 1922 enl beslut 1922-04-17 i Kyrkobyggnadsföreningen.

 

5) Smeden K G Bergman tillverkade två grindar 1925 för 400 kr till ingången. Dessa

såldes enl protokoll. Det blev en ny stor port 1936, också av Bergman. (Samme smed

gjorde ljuskronorna 1912, 1913 och 1936, se bl 4, p 20, samt offerskålen, blad 6, p 30).

 

6) Mellanstenarna på kyrktrappan togs bort sommaren 1936. Stentrappan vid ingången

byggdes om av John Johansson och Lars Alxandersson i juli för 335 kr

 

7) Kyrkan ommålades i vitgrå färgton 1936 (JM föreslog färgen och K Byggnadsstyrelsen

gav sitt tillstånd 1935-04-26)

 

8) Kyrkan målades grå 1957

9) I samband med vägbreddning togs några träd bort omkring 1958 12 (28)

.

10) Första anslagstavlan ute sattes upp 1962, nästa 1977 och den större, som står längre upp

1999.

11) Kyrkan vitmålades 1968

12) 1980 ommålades kyrkan för 186.000 kr exkl moms av bröd Ljungqvist i Kungshamn

13) Grusgången utmed södra långsidan jämnades c:a 1986

14) Taket isolerades 1986. Arbetet utfördes av Anders Håkansson i Kville för 79.000 kr

exkl moms.

15) Kyrkan blev ommålad 1990 av f:a Ljungqvist i Kungshamn för 126.000 kr + moms

16) Kyrkan fick omlagt skiffertak och ny tornspira 1995 (avsyning 951228)

.

17) Kyrkan rödmålades igen 1995.

.

18) 1995-11-15 beslöt PKR att uthuset skulle skänkas bort för rivning (det innehöll bara

skräp); Hans Svensson lät utföra det.

 

19) Trästaketet runt kyrkan utbyttes 1998 mot galvaniserat järnstaket, tillverkat av bröd

Niklasson för 128.000 kr + moms.

20) Fasadbelysningen uppsattes 2002 av Ifvers El i Bovallstrand. för 57.000 kr + moms.

Kabelgrävningen skedde 2002-03-05.

21) 2007-12-05 beslöts om reparation av skiffertaket. F:a Factum utförde takreparation

för 148.037 kr enl beslut 2009-09-21. Pastoratet betalade 25 % och fick kyrkofondsbi-

drag till återstoden. Arbetet utfördes i september 2010 .Se även Kyrkans vänners

protokoll 2009-04-21.

 

22) Minnesstenen för sjöfolk, som fått sin grav i havet, uppsättes 2011.

 

IV) FÖRSAMLINGS- OCH PASTORATSÄNDRINGAR

 

1) Genom Kungl Maj:ts nådiga brev till Kammarkollegiet 1908-11-06 utbröts Hunnebo-

strands och Ulebergshamns municipalsamhällen, tillsammans med några landsbygds-

delar, ur Tossene församling till Hunnebostrands kapellförsamling 1909-01-01.

2) 1917-05-01 ändrades kapellförsamling till församling, det blev ordinarie komminister-

tjänst (ny lönereglering då). Beteckningen ”kapellförsamling” förekommer ändå långt

framåt. Vid samma tillfälle utbröts Kungshamn, Askum och Malmön ur Tossene pastorat

till eget pastorat. Samfälligheten innebär gemensamt kyrkoråd för Tossene och H-strand.

 

3) Om Hunnebostrand som kapellförsamling eller annexförsamling se kyrkostämmans

protokoll 1921-11-17 § 1 och 1921-12-27 § 4.

13 (28)

4) Genom pastoratsregleringen 1962 överfördes Bärfendals församling från Tossene till

Svarteborgs pastorat, och en av komminnistertjänsterna drogs in (= Bärfendal).

5) Enl Kammarkollegiets beslut 1990-12-19, fastställt av Regeringen 1991-03-14, samman-

slogs Tossene och Hunnebostrands församlingar till Tossene församling 1992, på

pastoratets begäran. Detta vållade hård kritik, med namninsamling, och vid följande val

vann den gruppen.

6) Hunnebostrand blev ånyo egen församling 1995 efter nytt beslut 1993-07-30 av

Kammarkollegiet, på ny begäran av 1992 års kyrkofullmäktige och valutgången.

Vid kyrkovalet 1994-10-16 fick Hunnebostrands församling direktvalt kyrkoråd.

Kyrkofullmäktige är fortfarande gemensmt för Tossene och Hunnebostrand.

V) Stora möten och speciella gudstjänster som hållits i Hunnebostrands kyrka.

1911-11-08 Kyrkan inviges

1917-07-07 höll Biskop Rodhe ungdomsgudstjänst kl 10

1918-08-29 Årsmöte med Folkskolans Vänner (och sen visades scoptionbilder i skolan)

1923-08-19 fick organisten i Uddevalla Teodor Crona ha en konsert, där offret gick till

mjölk åt spädbarn i Leipzig (i kung.boken står inte konsert, bara kollekt,

tillstånd 1923-08-05; synes oklart vad som skett)

1929-09-29 Biskop Block tjänstgjorde.

1931-11-08 blev 20-årsjubiléet ihågkommet, dock i enklare form; det står inget om

detta i kungörelseboken

1932-11-06 högtidsgudstjänst kl 17 till minne av Gustaf II Adolfs frånfälle i slaget vid

Lützen 300 år. Alla lärare och skolbarn var kallade. Folkskolinspektör Teodor

Torbiörnsson talade. .

1936-11-08 återinvigningen samt 25-årsjubileum 1936-11-08 (allra viktigast då: mittgången)

med kontraktsprosten Fritz Lüsch. Vid aftongudstjänsten predikade kpr Ivar

Rhedin, Säve, och Ewert Nordlund var liturg. Telegram sändes till Henrik

Nordblom, som skickade svarstelegram.

1938-06-15 Folkskolans vänner (senare Kyrkliga skolföreningen) och Kyrkliga förbundet i

Bohuslän hade gemensamt årsmöte med kontraktsprosten Josef Gustafsson,

Tingsås (JM:s svåger), sogneprest Ola Meyer, Halden och kh Arvid Hellström,

Öckerö, som talare. Kollekt upptogs till omkostnaderna.

1938-06-16 Högtidlig morgonbön kl 9 med anledning av Konungens, Gustaf V, 80-årsdag

Samtliga lärare och skolbarn var kallade.

Kollekten gick till telegram till Konungen

1948-07-11 hade Gösta Block sin sista gudstjänst kl 14; han avled dagen efter.

1950-09-22 hade Biskop Giertz barngudstjänst kl 9 och dagen efter gudstjänst kl 18 i

samband med visitation.

1957-05-19 Återinvigning, förrättad av kontraktsprost William Wallin.

Kyrkan var stängd en tid, gudstjänsten hölls i nya skolan

1961-11-17 hölls barngudstjänst kl 8,30 och dagen efter gudstjänst kl 18, båda av Biskop

Giertz i samband med visitation.

1961-12- 11 Kyrkans 50-årsjubileum, med församlingens förste präst Henrik Nordblom

blom som gästtalare. Han fick en blomsterbukett av gamla konfirmander.

1963-12-15 uppfördes Ivar Widéens juloratorium. Körer från Askum och Kungshamn

medverkade.

14 (28)

1966-07-24 hade E O Starke konfirmandmöte. Ewert Nordlund (en konfirmand) pre-

dikade; Starke talade.

1969-05-25 JM hade gudstjänsten, med konfirmandmöte med årg 1939

1970-05-17 JM:s sista predikan. han satt, vid konfirmandmöte med årg 1929

1971-04-25 Stiftskyrkosångshögtid

1972-06-24 Avskedspredikade Algot Samuelsson, sittande. Det blev hans sista predikan.

1974-08-23 hade Biskop Gärtner aftonbön kl 19

1976-06-12 Gudstjänst med Biskop Gärtner efter kyrkogårdutvidgning

1981-11-08 Kyrkans 70-årsjubileum, med kh em Anders Holtsén som högtidstalare

1983-11-17 avlade Biskop Gärtner visitationsbesök i kyrkan (men hade ej gudstjänst).

1986-06-25 Församlingshemsinvigningen, kpr Sven-Arne Svennungsson

1987-05-31 Biskop Gärtner viger komm. Olsson till missionär i Tanzania.

1988-05-01 Salvadoranska folkmässan/Nicaraguanska bondemässan med evangelisk

nattv och katolsk nattv

1989-05-23 En kör från Tanzania besökte Hunnebostrand.

1990-04-02 Kpr Sven-Arne Svennungsson återinvigde kyrkan.

1992--2000 Oas-möten på riksnivå varje sommar, den stora söndagsmässan var för-

lagd till idrottshallen (av utrymmesskäl)

1994-10-02 Kyrkoherdeinstallation för pastoratet (tidigare i Tossene)

1997-11-07 Aftonbön kl 20 med Biskop Eckerdal (visitationsgudstjänst)

1997-11-16 Visitationshögmässa i Hunnebostrand med kpr Sven-Arne Svenungsson.

2001-11-11 90-årsjubileum med kontraktsprosten Ingvar Andersson som högtidstalare

2002-01-08 Tingspredikan för Uddevalla tingsrätt av kh Per-Olof Olsson

2002-09-01 avtackades församlingens kantor under 43 år Alf Larsson.

V) FOLKMÄNGDSUTVECKLINGEN GENOM ÅREN

 

1910 – 2.587 invånare 1950 – 2.259 folkbokförda 1990 - 1.994 folkbokförda

1920 - 2.482 1960 - 1.953 2000 - 2.061 (1.838 kyrko-

tillhöriga)

1930 - 2.629 1970 - 1.747 2010 - 2.042 (1.618 kyrko-

tillhöriga)

1940 - 2.349 1981 - 1.764

Församlingen hade det allra högsta antalet kyrkobokförda 1931-12-31 med 2.632 personer.

Församlingen har 429 folkbokförda, som inte tillhör svenska kyrkan. Av dessa är flertalet för-

samlingsbor som under åren utträtt. Utländska medborgare, invandrade efter 1951, tillhör ej

svenska kyrkan utan särskild anmälan. Många invandrare har annan religion.

Utträde ur svenska kyrkan har anmäldes 2009 av 17 personer och 15 personer under 2010.

VI) FÖRÄNDRINGAR I KYRKOHANDBOKEN, I PSALMBOKEN SAMT

HELGDAGAR

 

. 1) Kyrkohandboken från 1894 användes först, liksom 1819 års psalmbok.

2) Ny kyrkohandbok 1917 innehöll endast marginella ändringar

 

3) Ett psalmbokstillägg med psalmnummer 501-673 kom 1921.

4) 1937 kom ny psalmbok med nr 1-600. Här synes den ha tagits i bruk 1943. 15 (28)

5) Nästa kyrkohandbok kom 1942. Ändring skedde bl a i natttvardsritualen. Gammal-

kyrklig introitus infördes. Inledningorden ändrades till Helig, helig, helig är Herren Gud

allsmäktig. I handboken om välsignelsen: står eller sitter. Sista Trefaldighetssöndagen

ändrades till Söndagen före Domssöndagen, och denna dag har Botdagen och Domssön-

dagen litanian som kyrkobön.

6) Religionsfrihetslagen 1951 ger rätt till utträde ur svenska kyrkan från 1952-01-01.

 

7) Helgdagar ändrades 1953. T.o m 1952 firades Marie Bebådelsedag den 25 mars och

midsommardagen den 24 juni som helgdagar samt Alla Helgons dag på första söndagen i

november. Från 1953 firas Marie Bebådelsedag på närmaste söndag i mars, Midsommar-

dagen på närmaste lördag, och Alla Helgons dag på första lördagen i november (dock 31

okt, när 1 nov är söndag).

2005 slopades Annandag Pingst som helgdag och ersattes med 6 juni, dock ej som

gudstjänstdag.

 

8) 1960 utkom kyrkovisor för barn. 1976 kom Psalmer och visor 76, och 1982 Psalmer

och visor 82.

9) 1964 kom ett koralbokstillägg.

10) Rätt att använda kortfattad syndabekännelse från 1969-07-01 medgavs av Domka-

pitlet.

11) Enl kyrkorådets beslut 1983-11-17 togs ny evangeliebok i bruk 1:a i Advent 1983,

Texten kan läsas av kyrkvärd/lekman, texterna delas upp i 1:a, 2:a och 3:e årgången,

(förut evangeliet, 1:a och 2:a årgången), gammaltestamentlig text infördes.

Texter finns för Julnatten, Askonsdag, Skärtorsdag och Påsknatten. Söndagen efter Alla

helgons dag infördes som namn på 1:a söndagen i november.

Evangelieboken får två kollektböner. Aftonsångstext utgår, liksom bönen sist efter texter.

Passionstexterna ändras så, att en och samma evangelists texter gäller samma

år, första året Matteus, sedan Markus o s v, och Matteus återkommer 5:e året.

.

12) Ny kyrkohandbok kom 1986: benämningen ”högmässa” innebär med nattvardsgång,

eljest bara ”högmässogudstjänst”, ”söndagsmässa” är en förkortad högmässa, ”familje-

mässa”, ”familjegudstjänst”, bikt är särskild gudstjänst, vardagsnattvardsgång kallas

”veckomässa”, förkortad syndabekännelse införes, trosbekännelse läses efter predikan,

man sitter under epistel, varje textläsning avslutas med ”Så lyder Herrens ord” och svaret

”Gud vi tackar dig.” Dopgudstjänst, konfirmationsgudstjänst och vigselgudstjänst

infördes som gudstjänstnamn, ”Jordfästning” ändras till ”begravningsgudstjänst”.

5:e sönd efter Trefaldighet namnändrades till Apostladagen och Tacksägelsedagen firas

2:a sönd i oktober. ”Söndagsgudstjänst” är en förkortad gudstjänst.

Helig, helig, helig Herre Sebaot återinfördes som introitus.

Möjlighet att läsa kungörelser och kungöra om kollekt före gudstjänst ges. Se även bl 5

p 20. - Allmänt innebär dessa ändringar större lekmannamedverkan.

 

13) Även ny psalmbok och koralbok kom 1986, med nr 1-700. Litanian är med som nr 700.

 

16 (28)

14) 1987-10-28 beslöt Riksdagen att folkbokföringen skall överföras till Lokala

skattemyndigheten 1991-07-01. Församlingen skall föra endast medlemsregister och

ministerialbok (dop, konfirmation, kyrklig vigsel, begravningsgudstjänst)

. Kyrkoböckerna i Hunnebostrand överfördes till Landsarkivet i Göteborg (magasinet på

Polstjärnegatan 6) 2009-03-03.

15) Ny kyrkolag kom 1992. Där står bl a, att kyrkvärd, som tidigare fått utses endast inom

kyrkorådet, ändrades så, att två kyrkvärdar skall tilllhöra kyrkorådet men att andra

församlingsbor som tillhör svenska kyrkan, också kan utses till kyrkvärdar.

16) Ett psalmbokstillägg med nr 801-921 kom 1994, ett med nr 701-800 kom 2002 (Ver-

bums tillägg) och ett med nr 801-966 kom 2006.

 

17) Kyrkomötet beslöt 1999-06-12 om.ny kyrkoordningen 2000 som innebär klarare att

den som utträtt inte kan begära kyrkans tjänster. Skattsedeln anger kyrkotillhörighet och

kyrkoavgiftens storlek. Skatteverket rapporterar inget om ändringen i folkbokföringen

för den som ej tillhör kyrkan.

 

18) Församlingsinstruktion, förkortat FIN, infördes genom den nya kyrkoordningen och

står i kap 57 § 5. Den skall innehålla redogörelse för församlingens verksamhet, godkän-

nas av kyrkoherden och av kyrkorådet samt fastställas av Domkapitlet, och kan vid

behov ändras, vilket ockaå Domkapitlet skall godkänna.

19) Kyrkomötet fastställde ny evangeliebok 2002. Påskdagen börjar med namn 1:a sönd i

Påsktiden, och förutv 6:e sönd. efter Påsk är ändrad till Söndagen före pingst. Söndagen

efter Midsommardagen bär namnet Johannes döparens dag. Verser ur Psaltaren har satts

in som särskilda texter. Många texter ändrades, liksom söndagarnas rubriker.

.

VII) DOP/DOPGUDSTJÄNST

1) De första dopen i kyrkan ägde rum den 12 november 1911. Då döptes Elvi Charlotta,

född 111028, dotter till Anders Birger Andersson och h h Charlotta Johannesdotter, från

Hunnebostrand 501, uppslag 615, och John Emil, född 111026, son till Johan Petter

Karlsson och h h Augusta Otelia Olsson, Hunnebostrand 339, uppslag 497 (denne har

möjligen blivit döpt på annat ställe). (Källa: Christian Eklund.)

 

2) Innan kyrkan fick vattenledning/varmvatten, värmdes dopvattnet genom kaminen i

pannrummet. Sannolikt togs vattnet togs ur kyrkans brunn.

.

3) Vid första dopet kungjordes särskilt att församlingen bör stå upp när texten läses.

men under dopet satt man.

4) Förr skedde dop i allmänhet i kyrkan, som särskild akt efter samanringningen, före

gudstjänsten,.ibland i prästgården, stundom i hemmet. Se även p 8 och 13 här

 

5) Doppsalmen var t o m 1942, psalm 556:1, I livets bok o Fader skriv (den ströks ur 1937

års psalmbok). Sedan blev det 378:3 Jesu i Din vård vi ge. Det är okänt vilken doppsalm

som användes före 1921, när psalm 556 inte fanns, liksom när 556 alls började (kanske

1922, när JM kom).

17 (28)

6) Faddrar antecknas nästan alltid vid varje dop. Hindret för ej konfirmerad person att vara

fadder togs bort i 2000 års kyrkoordning; där står bara att fadder skall vara döpt

7) Kyrkotagning (modern gick fram till altaret och tjänstg präst läste en tackbön) har inte

varit allmän. Den skedde sista gången enl. födelseboken 1956 (Ester Larsson, Ellene).

Denna tackbön är tyvärr borttagen ur kyrkoordningen, liksom (från 1947) kolumnen i

födelseboken för anteckning om bönen.

8) När födelse skedde på BB (Lysekil eller Uddevalla) från början av 1930-talet döptes

barnen oftast på BB. Under en lång tid var dop i kyrkan ovanligt. Från senare delen av

1950-talet döpes de allra flesta barnen i hemförsamlingen, och nästan alla i kyrkan.

 

9) Vid restaureringen 1936 införskaffades en dopfunt i ekebergsmarmor. Dopfunten i trä

ställdes undan, men gjordes i ordning igen av Darwall 2001 och flyttades tillbaka vid

koret. Marmordopfunten är sedan placerad i vapenhuset.

 

10) Doptavlan av Saga Walli invigdes 1951-09-30, tillsammans med ett enkelt dopaltare

av Torsten Olson

 

11) Seden att stå under själva dopet kan ha börjat på 1950-talet. Dokumentation finns ej

.

12) Kyrkans Vänner skänkte en dopdräkt 1959-03-27. Den förvaras i kyrkan

 

13) Tidigare – men när? – skedde kyrkdop först.som särskild gudstjänsten, dopföljet gick i

regel hem, och sedan började gudstjänsten i vanlig ordning, innebärande att trosbekän-

nelsen lästes två gånger. Sedermera övergick det till att dopet skedde i högmässan och

dopföljet satt kvar hela tiden. Det torde ha styrts av prästens önskemål. Se även p 4, 8.

14) Dopljus överlämnas till barnets föräldrar från år 1979, bekostat de första åren av

Kyrkans vänner. Från 1982 ger församlingen dessa ljus.

.

15) Dopminne och fadderbrev började utdelas omkring 1970

16) Dopsamtal började införas omkring 1980

 

17) Den nya handboken 1986 medförde ändringar i dopritualen: Gudstjänsten benämnes

dopgudstjänst. Föräldrarna tillfrågas om vilka namn de givit barnet och om de vill

döpa barnet till denna tro och leva med församlingen i Kristi gemenskap. Församlingen

står upp under själva dopet. Dopförättaren säger namnet först, sedan: jag döper dig.

18) Bestämmelse om doppastoral kom 1996. Den skall innehålla församlingens ansvar och

uppgifter kring barndop. Domkapitlet har mall, kyrkoherden och kyrkorådet beslutar om

innehållet, akten underskrives av kyrkoherden och kyrkorådet,och Domkapitlet faststäl-

ler akten. Den genomgås/ändras regelbundet.

19) Enl kyrkorådets protokoll 1996-03-07 § 23 inrättades en dopbesöksgrupp som gör hem-

besök hos nyblivna föräldrar och inbjuder till dop i kyrkan. Vid dopet överlämnas

enl beslut 1996-12-04, facettslipat kors i silver som dopgåva (80 kr). Detta upp-

hörde efter kort tid, när förrådet tog slut. Se även Kyrkorådets protokoll 2006-03-02.

Barnen får även Barnens bibel 18 (28)

 

20) Från 2000 meddelar Skattemyndigheten när barn fötts (och en förälder tillhör svenska

kyrkan) Noteringen tas bort efter 4 månader, om barnet inte är döpt då. Om barn vid 18

år är inte döpt men ändå tillhör sv kyrkan, föres det såsom icke tillhörigt kyrkan.

21) Clearing vid barndop (när barn från annan församling döpes här) infördes centralt 2000,

avgiften debiteras hemförsamlingen

.

22) Ringning vid särskild dopgudstjänst infördes 2009.

 

23) Dopprocenten kan ej anges exakt. Numera räknar man med att c:a 70-75 % av barnen

döpas. PÄ får inte veta något om barn, vars föräldrar står utanför svenska kyrkan.

VII) KONFIRMATION/KONFIRMATIONSGUDSTJÄNST

 

1) Den första konfirmationen i kyrkan ägde rum den 5 juni 1912 med 52 konfirmander.

 

2) Från 1895 finns särskild konfirmationsbok. T o m 1954 sattes betyg för varje konfir-

mand: a (god), b (godkänd) c (försvarlig), d (svag). Från 1933-05-01 står betygen inte

på flyttningbetyg. Betygen kan stå på personakten. Efter 1954 står bara k.

Bokstaven n betyder: deltagit i nattvardsgång. Denna anteckning upphörde 1981

3) Lokal för konfirmationsläsningen är ej dokumenterad. I många år ägde läsningen rum i

i kommunalrummet i skolans källare (under barnmorskans bostad) Skolan med

kommunalrummet uppfördes 1916. Var läsningen skedde förr vet vi inte, måhända i

någon skolsal. I kungörelseboken för 1919 står att inskrivningen ägde rum i skolan på

Brunebacke. 1952 läste Dalholm med sommarkonfirmanderna i kyrkan. Sedan försam-

lingen 1984 återköpt gamla prästgården skedde läsningen där något år. Från 1986 sker

läsningen i församlingshemmet. Läsning har även skett i Centralskolan.

 

4) Här kan nämnas, att JM:s krav under hans 20 år var att konfirmanderna kunde både

katekesen, Grunden (av Biskop Block) och en del psalmer utantill samt deltog i söndag-

lig kyrkogång och satt längst fram. Kontroll gjordes varje söndag.

 

5) 1933 förrättades konfirmationen av komm. Josef Gustafsson, Blädinge p.g.a. JM:s sjuk-

dom; denne var JM:s svåger.

6) 1942 tillkom den särskilda bönen, som läses söndagen före konfirmationen.

7) T o m årgång 1942 var flickorna svartklädda; från 1943 långa, vitklädda och från

1948 korta, vita klänningar, vita skor.

8) 1952 bar pojkarna blå gabardinkostym och vit slips, sommaren 1964 vit

skjorta, vit slips, mörka byxor (källa: korten i Bildarkivet)

9) 1957 skedde konfirmationen i Bärfendals kyrka p g a reparationen i Hunnebostrand

 

10) Ny läroplan för konfirmationsundervisningen antogs av Biskopsmötet 1968-08-25

19 (28)

11) Fram till 1982 konfirmerades i regel församlingens 14-åringar. Det ändrades till 15

år 1983 enligt Domkapitlets beslut. Läsåret 1982-1983 blev det alltså inga

konfirmander.

12) Konfirmandkåporna kom 1984. Kyrkans vänner köpte 20 st för 5.240 kr.

.17 kåpor såldes 1989-03-21 för 4.600 kr till pastoratet.. 2006-04-27 beviljades

ett tilläggsanslag på 4.500 kr för inköp av 15 kåpor.

 

13) Talet till konfirmanderna på nattvardssöndagen upphörde 1984

14) Medarbetare i konfirmationsundervisningen började år. 1986

 

15) Konfirmandpastoral infördes 1999. I denna handling står regler och anvisningar kring

konfirmandundervisningen, efter mall från Domkapitlet. Kyrkoherden skriver under,

kyrkorådet godkänner, och Domkapitlet fastställer akten.

16) Konfirmationsprocenten i Hunnebostrand har varit god t o m 2007, men sedan sjunkit

betänkligt och är nere i ca 50 %, vilket är oroväckande för framtiden.

IX) VIGSEL/VIGSELGUDSTJÄNST

 

1) Första vigseln i kyrkan ägde rum 1913-10-10 mellan Gottfrid Telenius och Anna Möller

(hon från Hunnebostrand 36), sedermera bosatta i Linköping, där han avled 1965-02-03

och hon 1978-11-24. (källa: Vera Karlsson f Alexandersson)

2) Fram in på 1950-talet skedde praktiskt taget alla i prästgården i två vittnens närvaro,

något enstaka ”stort” i kyrkan. I prästgårdar fanns alltid särskild vigselpall.

 

3) På 1950-talet övergick vigslarna allt mer till kyrkan och från 1960-talet nästan alltid där

4) Kyrkvigsel inledes från 1982 med klockringning.

5) Brudkrona har funnits här sedan 1970 och skänktes av barnkören. Den blev stulen 1997-

07-11. Ny krona anskaffades år 2001 och den stals 2008-08-08. Den blev aldrig använd.

En 3:e krona har kommit 2009. Alla tre är tillverkade av Ulf Trolle-Lindgren.

 

6) Statistik på kyrkliga och borgerliga vigslar går ej att få i dagens folkbokföring. Borger-

lig vigsel rapporteras inte till hemförsamlingen. I folkbokföringen står ej hur vigsel skett.

7) Obligatorisk lysning tre gånger togs bort 1969-06-30. Lysning kan sedan ske på begäran

i någons församling, och har ej juridisk betydelse. Kungörelse kan också ske om att

”äktenskap har ingåtts”. Bönen i handboken läses.

Begreppet ”ta ut lysning” ändrades 1969-07-01 till ”begära hindersprövning”.

Från 1991-07-01 sker detta på Skatteverket. - Lysning har i praktiken helt upphört.

Kungörelse om utfärdat äktenskapsbetyg, som lästs i mannens församling, upphörde 1969

8) Vigselsamtal, som vigselförrättare har med brudparet, började på 1970-talet

 

20 (28)

9) Från 1983 får brudgum antaga brudens efternamn. Paret kan bära även den andres namn

som mellannamn. Före 1983 fick bruden genom vigseln brudgummens efternamn. Bruden

kan behålla sitt efternamn och makar kan ha olika efternamn.

 

10) Clearing vid vigsel infördes centralt 2000. Om paret viges utanför hemorten, debiteras

hemförsamlingen.

 

X) JORDFÄSTNING/BEGRAVNINGSGUDSTJÄNST OCH KYRKOGÅRDEN

 

1) Före 1918 begravdes alla på Tossene kyrkogård

2) Den första jordfästningen i kyrkan ägde rum den 24 november 1911, med Olivia Bern-

hardina Olsson f Alexandersdotter, född 1862-07-29 och avliden 1911-11-16 (det första

dödsfallet i församlingen), hustru till stenh Carl Filip Olausson från H 624. Hon är säker-

ligen begravd på Tossene gamla kyrkogård men finns inte i gravregistret. (Källa: son-

sonen Douglas Alexandersson).

3) Lagfarten på tomten Hunnebo 1:328 är daterad 1919-10-08 och på Hunnebo 1:434

1953-09-23. = övre, resp nedre delen av kyrkogården.

4) För arbetet på kyrkogården 1918-06-17 fick Johan Noréus 3.840 kr. Det innebär

att han (ensam?) gjorde det allra mesta arbetet på den kyrkogården.

Med 1995 års peningvärde blev det 61.171 kr.

5) 1918 fanns förslag till gravkapell, av km Starke, men pengar fanns inte.

6) Den första begravningen på kyrkogården i Hunnebostrand synes ha skett 1918-04-17

av Johan Alfred Olsson fd hemmnsägare, född 1854-11-23 från Hunnebostrand 500

avliden på Uddevalla lasarett.1918-04-08. Ytterligare fem personer, avlidna i oktober

1918, är identifierade på gravstenar. Det har ryktats att några hunnebostrandsbor,

begravda i Tossene före 1918-11-08, kan ha flyttats till Hunnebostrand.

Tyvärr står det inget i dödboken om kyrkogård..Om make, där den ene är begravd i

Tossene före 1918, har den andre också begravts i Tossene, och det hände in på 1930-

talet.

7) Likvagn inköptes 1917 och en bod intill begravningsplatsen byggdes. Vid entrepre-

nadauktion på bygget av boden.1921-07-04 gav Karl Olsson enda budet på 800 kr och

fick bygget, som besiktigades 1921-07-30. Boden såldes 1937-04-19 till samfälligheten.

Den gamla var uppförd nedanför dåv kyrkogård. Ny bod uppfördes 1933 ovanför kyrko-

gården och den gamla såldes 1937-09-19 till samfälligheten

Likvagnen såldes 1920-12-31 till samfälligheten. 1921-03-20 finns beslut om avgift

med 2 kr per gång för likvagnen. 1921-04-23 står att Amandus Karlsson och Mattias

Mattsson gav avgiftsfri tomt för vagnboden under 20 åe

. Samfälligheten köpte likvagnen och boden av kommunen för 600 kr år 1937, samt

prestaverna. 1938 omlackerade Torsten Olson likvagnen. 1941-12-13 fick Axel

Johansson 10 kr för att vårda likvagnen och den skrotades enl beslut i pastorats-

kyrkorådet 1967-07-31 § 5. Se p 23 här

.

8) Kyrkogården invigdes 1918-11-08 av kontraktsprosten Sven Wetterberg, Bro.

 

Begravningar där hade skett en tid innan p.g.a. de många dödsfallen i spanskan.

Alltså är övre delen av nuvarande kyrkogård 1918 års kyrkogård

 

9) Om dödgrävare står i protokoll 1920-03-08 att Carl Stenberg valts. Denne fick 15 kr

per grävning och stod kvar t o m 1922. 1923-12-27 antogs kyrkväktare Olof Dalholm i

H 97 och snickaren Oskar Tomasson i H 214 (han avled 1928-12-31) att vara dödgrä-

vare från 1923-01-01 (alltså retroaktivt). När dessa slutade framgår inte. På 1930- och

början av 1940-talet var Karl Ahl från Valarne och från 40-12-01 med biträde av sonen

Folke grävare. K Ahls lön från 1941 var 300 kr/år + gräset (han hade kor). Ahl flyttade

till Håby 1943. PKR utsåg 1943-03-24 Axel Johansson ”i krogen” Svenseröd till ny

dödgrävare för 70 kr/år + gräset (han var far till kyrkovaktmästare Tryggve Johansson).

Instruktion för dödgrävare fastställde kyrkorådet 1930-10-28.

Från 1954-04-01 ingår kyrkogårdsarbetet i kyrkovaktmästaretjänsten.

Avgift för gravöppning var 1930 för enmansgrav 17 kr, 21 kr för tvåmans- samt för

barngrav 12 kr. Sen står inget i kyrkokassan om utbetald lön till dödgrävare (mer än

1941 ovan). 1948-10-14 § 4 beslöt PKR att dödsbo ej skall betala grävning från 1949.

10) Pingstdagen 1920-05-23 kungjordes att begravningsplatsen är öppen sön- och

helgdagar samt lördagar mellan kl 2 och 10. Den som andra tider ville besöka den hade

att hämta nyckel hos Carl Stenberg.

11) Två prestaver inköptes till Byggnadsföreningen 1921 av Karl Olsson, och lånades ut

för 1 kr/gg. Nya prestaver inköptes 1933 av Kyrkan Vänner, och ingen avgift togs ut.

Seden med två prestaverande som föregångare upphörde omkring 1970, dels p g a

svårigheten att få några att bära prestaverna, dels för att många inte skulle till kyrkogård

(kremeras)

12) I protokoll 1923-12-27 § 3 står att Karl Olsson skall arrendera ut den del av kyrko-

gården, som inte användes.

 

13) På 1930-talet hade trafikbilägare Johan Emanuselsson, Stenklev 28 en likbil men den

avställdes vid kriget 1939 och skrotades sedan. Här användes den sällan.

 

14) Den nedre delen av kyrkogården iordningsställdes 1933 och invigdes av kontrakts-

prosten Lüsch 1938-05-27 i samband med visitationen.

Granhäcken på kortsidorna nedtill på 1918 års kyrkogård togs bort och ny granhäck

sattes kring nya, nedre området. Fyra rönnträd, senare borttagna, planterades i mitten,

mellan gamla och nya området. På nedre delen användes först fältet till vänster, från

nedre grinden sett, och sedan fältet till höger.

 

15) Den administrativa delen sköttes av Griftegårdsnämnden (JM ville inte ha ”kyrko-

gårdsnämnd” därför att platsen inte låg vid kyrka) Nämnden ändrades 1943 till

kyrkogårdsnämnd.

Griftegårdsnämnden arbetade hårt 1937-1939 för att ingen bilkörning fick ske innanför

grindarna och skickade ut rek.brev med mottagningsbevis till alla bilägare i Hunnebo-

strand 1938 om reglerna för körning på griftegården.

16) Kista fick bäras från grinden till graven fram till mittan på 1940-talet. Då lades en

snedkant vid övre grinden 22 (28)

Likbil fick köra in på kyrkogården från 1960

 

17) 1946-06-19 väcktes förslag i Kyrkans vänner, att kyrkogården borde ha ett stenkors,

Kyrkorådet föreslog 1946-09-23 § 2 ett prydnadskors sättes upp på avsatsen till berget

framför griftegården och sände en framställning till Domkapitlet, men det står inget i

protokoll vad som hände – antagligen avslag.

18) Förr (före 1950?) ägde jordfästning på sommarhalvåret rum ute på kyrkogården (och

alla stod under akten), eljest i kyrkan. Sedermera (men när?) blev alla jordfästningarna i

kyrkan. En orsak var att kyl ej fanns förr.

Vid mycket varm väderlek sänktes kistan genast i graven (för att undvika lukt). Den stod

öppen tills jordfästningen skett. Hur eller om ringning skedde då, vet vi ej.

19) Själaringning efter dödsfall sker närmaste vardag kl 11. Om dödsfall anmäldes på lör-

dag eller söndag morgon ringdes ännu in på 1940-talet på söndag efter gudstjänst. Detta

kan ha upphört genom vaktmästareavtal.

Sedan Arvidsson slutat 1989 sker ringning måndag-fredag.

Efter tacksägelse sker en kort ringning, Det är oklart när detta började, kanske 1952

med elringningen. På predikstolen finns inte någon knapp för att sätta på klockorna, utan

vaktmästaren sätter på ringklockorna. Se även blad 6, p 33.

20) En gammal sed inte att förglömma: dödsfallet skedde ofta(st) i hemmet. Kistan stod i

likrum någon bod (sjöbod, garage), som var vackert klädd med vita lakan och granris.

 

21) Bårhuset flyttades 1933 från platsen nedanför dåv kyrkogård till nuv. plats

22) Före restaureringen 1936 fick kista bäras in i kyrkan först upp för trappan, emellan

mellanstenarna, och inne i kyrkan genom en smal sidogång (ingen mittgång).

23) Från kyrkan fördes stoftet i likvagn, dragen av häst, till kyrkogården, fram till 1960.

John Karlsson, Elseberg, brukade köra och han tog 2 kr för varje gång.

Därefter användes begravningsbyråns likbil. Den fina hästdragna likvagnen har skrotats

Se även p 7.

24) Åtminstone in på 1940-talet var det allmän flaggning i samhället vid dödsfall (när alla

hus var bebodda), och sorgehuset flaggade ibland på halv stång varje dag fram till

begravningen.

 

25) I Hunnebostrand förekom begravning i Betel förrättad av predikant i baptiströrelsen;

för detta skulle anhörig skriftligt begära tillstånd av komministern, gällde t o m 1957.

 

26) 1946-05-13 beslöt PKR enl § 2 att inleda arbete med kyrkogårdsutvidgning, och 1948

-05-14 återfinnes detta i § 2. Detta är början till 1976 års nya område.

27) 1935-05-20 beslöts om soffor på kyrkogården, två tillkom 1959 och ytterligare två 1961.

 

28) Avgift för gravplats 25 kr för en och 50 kr för tvåmansgrav togs bort 1953-07-01.

29) Bruket av sorgkläder (män bar frack och hög hatt och sorgband på armen och/eller på

23 (28)

kavaj, de närmast sörjande kvinnorna hatt med svart slöja eller svart flor) har under

1960-talet mycket förenklats till svart kostym resp hatt eller inget på huvudet. På 2000-

talet står ofta i annonser: ljus klädsel eller valfri klädsel.

Fiskarbefolkningen och stenhuggare bar oftast kubb, företagare och andra hög hatt.

30) Seden att man stå upp under mullpåkastningen synes ha tillkommit på 1950-talet.

31) 1958 uppfördes bisättningsrum av Joh A Larsson för 6.000 kr, och likvagnsboden

blev bårhus.

32) Vägen (= Dinglevägen) höjdes omkring 1958, nya portar, både vid nedre och övre

ingången, sattes upp 1964.

 

33) 1962 fattade kyrkogårdsnämnden beslut att begravningsfölje skall ta övre vägen

(Skolgatan) till kyrkogården .

34) 1963 dränerades sydöstra hörnet för 25.900 kr av Bröd Olsson Maskindikning i

Dingle, och arbetet besiktigades 1964-04-15.

35) 1963-01-15 inrättades en blomsterfond. Den löpte bara två år. Se även nr 63, blad 9

36) 1964 lades kvarteren om på kyrkogården, och ett nytt område iordningställdes för

9.500 kr av f:a Roy Pedersen i Trollhättan.(nedre nordöstra delen).

37) 1966-09-06 beslöt PKR om kvartersindelning av nyanlagda sydöstra delen..

38) 1968 infördes bestämmelse, att jordfästningsförrättares namn skall stå i dödboken,

och jordfästning i annan ordning skall föras in om det anmäles (har dock ej skett).

 

39) 1973-11-16 och 1974-06-14 fattades beslut om personalrum, som uppfördes 1974

40) Begravningssamtal med de närmaste torde ha börjat på Samuelssons tid.

41) Den nya delen av kyrkogården, uppe vid gånggriften, invigdes av Biskop Gärtner

1976-06-12. Anläggningen, tillsammans med Bovall, utfördes av Svenska Väg AB

enl entreprenadkontrakt 1974-10-09 för 679.000 kr + moms. Garantibesiktning skedde

1977-12-14.

42) 1979 asfasterades gångvägarna på kyrkogården. Det var klart 1979-09-02.

 

43) Ny ekonomibyggnad uppfördes 1980 av f:a Lennart Karlsson, Byggator till en kostnad av

264.429 kr inkl moms.

 

44) 1986 inköptes traktor för 61.835 kr + moms, beslut 1986-09-28

 

45) Maskingrävning på kyrkogården började – där det går att komma fram med maskin -

införas när grävmaskin, enl. kyrkofullmäktiges beslut 1986-10-29, inköptes för 193.000

kr + moms av Östgöta Maskinkonsult. Ny grävmaskin modell HANIX H 153 inköptes

enl beslut 2006-04-04 för 279.000 kr inkl moms.

 

24 (28)

46) 1986 infördes ändring i jordfästningsritualen. Akten börjar med: Vi skall ta avsked av

(och namnet), akten heter begravningsgudstjänst, antifonierna är borta, ändringar i

begravningsbönen, bibelverser läses men inte psalmverser

 

47) 1989 inköptes plastvaser enl beslut 1989-06-28.

 

48) 1990 uppfördes ekonomibyggnad vid kyrkogården, av Sundals snickeri i Hunnebo-

strand, för 702.115 kr inkl moms. Arbetet blev klart i januari 1991.

49) 1991-08-28 beslöts att införa clearing vid begravningsgudstjänst för icke församlingsbo

till en beräknad kostnad av 1.895 kr (avser själva gudstjänsten). = debiteras hemförsam-

lingen.

 

50) 1991 kostade gravskötselavtal 6.000 kr för 10 år och 16.000 för 20 år Priserna har

sedan justerats. 1995 var avgiften 14.600 för kistgrav och 10.000 för urngrav och gällde

för 20 år.och är f.n. (2010) för 5 år 4.100 eller 5.250 kr för kistgrav, 2.925 för grav med

lock, för urngrav 3.000 kr

 

51) Granhäcken runt kyrkogården togs bort i etapper ca 1992

52) 1991 iordningställdes en minneslund. Beslut togs 1991-11-27 i kyrkofullmäktige och

den blev klar i januari 1992.

 

53) 1992 tog kyrkogårdsnämnden beslut om ovårdade gravar. Först utsändes förfrågan. Vid

återtagande av grav jämnas graven, sten och ram tas bort/slås sönder. Vissa stenar måste

bevaras, enl muséet.

54) 1995 väcktes i kyrkogårdsnämnden förslag om historik på kyrkogården. Det skulle

återkomma på nästa sammanträde, men något vidare finns inte i protokoll.

55) 1998 skedde en ombyggnad invändigt av bårhuset.

56) Gravregister för kyrkogården har upprättats på 1990-talet och är klart så långt det går. I

gravregistret kan man söka på gravnummer, namn, dödsdatum, begravningsdag.

57) 2006-10-28 träffades avtal med Folkets Hus om borgerliga begravningar där för 1.050

kr/gång.

PRÅSTER, KYRKOMUSIKER, KYRKOVÄRDAR, KYRKOVAKTMÄSTARE

 

PRÄSTER

1906-1908: Henrik Nordblom som adjunkt åt kyrkoherden

1909-1912 Nordblom tf kapellpredikant här (förordnad av DK 081223) avled 58-04-16

1912-1915 Daniel Söhrman tf kapellpredikant (till Valinge 1915-02-01) avled 49-09-18

1915-1917 Erik O Starke tf kapellpredikant avled 74-01-16

1917-1920 Erik O Starke komminister (ensamsökande) (till Varberg 1921-05-01)

1921-1922 Sigfrid Norborg, Askum, vik komminister 210501-220430 avled 70-01-06

1922-1942 Jacob Marelius komminister (till Vallda 1942-05-01) avled 73-07-06

1942-1948 Gösta Block (avliden 1948-07-12) avled 48-07-12

25 (28)

1948-1958 Henry Dalholm (till Tegneby 1958-10-01) avled 68-08-18

1958-1972 Algot Samuelsson (pension 1972-07-01) avled 72-10-10

1971-07-01--1972-06-30 Staffan Segerpalm v komm

1972-1976 Staffan Segerpalm (till Marbäck 1976-07-01)

1979-1982 Olle Brycke (vik 1977-09-01-790131) avled 08-09-19

1982-1994 Per-Olof Olsson (missonär i Tanzania 1987-1990)

1987-01-01--1990-01-28 Joakim Johansson vice komm. (till Tölö 1990-03-01)

1994-10-01- Per-Olof Olsson kvar i Hunnebostrand, nu som kyrkoherde

KYRKOMUSIKER skolkantor (förenad tjänst skola-kyrka t o m 2002)

1906-1939 Anna Petersson (årslön 150 kr i början, 1921 400 kr/år)

1939-1941 Teddy Grönbäck (sedan Kullheim) vikarie

(när denne var inkallad spelade Maria Marelius)

1942-1959 Gustav Håstrand

1959 -2002 Alf Larsson

2002- Bengt Rhedin

KYRKOVÄRDAR (kyrkorådsledamöter t o m 1991; 1962 utökades kyrkorådet med två

suppleanter: Bohlin och Gustavsson)

1909-1928 Karl Olsson

1927-1930 Ernst Mattsson

1930-1935 Karl Finn

1931 Gunnar Botin, suppleant 1932-1935 GUDSTJÄNSTVÄRDAR

1932-1935 Hjalmar Johansson samt 1941-1943 Jan Adolfsson

1936-1939 John Johansson samt Carl Stenberg Dan Alexandersson

1940-1951 Georg Andersson Gösta Johansson

1952--1967-12-31 Gustav Larsson Rune Rohdin

1957-01-28--61-12-31 Axel Bothén Örjan Sigfelt

1962--1967-12-31 Elsa Gustavsson Magnus Wångblad

1962-1970 Thure Bohlin (extra) : 1968-01-01--1986 Margareta Anderklev (860122 hederkyrkov)

1968-1986 Brita Andersson (860122 hederskyrkovärd)

1977--1983-03-17 Pia Finn som biträdande

1977--1983-03-17 Marianne Weinefors som biträdande

1985-10-27--2010 Rossie Hansson

1986-1996 Greta Elmstig

1986- Margareta (Eta) Larsson

1989-1998 Anna Weinefors

1995-2010 Lars Tillander (kyrkorådsledamot)

1996-2001 Anna Norström (avsägelse som KR-ledamot 980921)

1997-02-12--2010 Gun-Britt (Britta) Finn

2002. Anna-Karin Waller som biträdande

2003- Lena Wessberg

2010-11-28- Barbro Olsson (kyrkorådsledamot)

2010-11-28- Siv Simonsson (kyrkorådsledamot)

2010-11-28- Ulrika Adolfsson

 

KYRKOVAKTMÄSTARE

1911-1939 Olof Dalholm biträdande vaktmästare/ringare har varit

1939-1951 William Karlsson Carl Stenberg 26 (28)

1952-1954 Tryggve Johansson Oskar Tomasson

1954-04-01-1970-12-31 Erik Gustavsson Rickard Östergren

1971-1975-03-11 Kurt Larsson John Johansson

1975-02-01-1978-08-09 (död) Allan Karlsson 930201 Staffan Svensson-941231

1978-09-01- 1989-04-30 pension Stig Arvidsson (ord 790101)

1989-2003-04-30 Jan Karlsson 1987-1989 Per-Olof Glans vikarie

2003-05-05 - Roger Aspång samt ord 1995-11-01—1996-07-03

Dalholms första lön var 100 kr halvåret 1981 bitr kyrkogårdsvaktm Sven-Erik Karlsson

Kyrkan har städats av Augusta Björk, Agnes Jonsson, Amalia Törnvall, Hulda Olsson, Gerda Front (enl kyrkokassans special). Från 1954 ingår städning i kyrkovaktmästarens uppgifter.

Befattningen som lokalvårdare för kyrkan ändrades 1986 till en tjänst för kyrkan och församlingshemmet. (deltidsanställning)

Innehavare 1986-1995-09-30 Lisbet Björklund

1995-11-11--2001 Grete Johansson

2001-07-09- Leonila Bergman

XI) DIAKONTJÄNST HAR VARIT INRÄTTAD Innehavare Ingrid Nordström, g Tofters 1992--1995-12-03

Vikarie 2000: Veronica Larsson (ej vigd)

Därefter blev tjänsten ej återbesatt.

XI) KONTORSPERSONAL PÅ PASTORSEXP (exp i Tossene flyttades 1986 till H-bo)

Elsa Holtsén, Agneta Hellgren, Gunilla Niklasson har haft timanställningar.

1986- Elisabet Ahlsten Karlsson (75 %)

 

Kyrkokassör Margareta Larsson, Lars-Erik Knutsson, Per Wallin

Kyrkokamrer 50 % 1998-09-01, ord 990301- 60 % tj från 2005 Bengt Sandahl

XII) PRÄSTGÅRDEN

1) Huset Hunnebostrand 645 inköptes 1906 av Karl Olsson för 6.000 kr

2) Olsson sålde det till Kyrkobyggnadsföreningen 1909 för samma belopp att bli prästbostad

enl byggnadsföreningens protokoll 1911-06-23.

3) Genom löneregleringen 1917-05-01 är pastoratet skyldig att hålla kommnistern med

bostad (= bostad ingår i lönen). Prästgården såldes 1917 för 6.000 kr till pastoratet och.

den såldes 1925 till kommunen som polisbostad. Pastoratet övertog den gamla präst-

gården av kommunen enl. kyrkorådsbeslut 1982-12-15.för 1 kr ch den revs 1985 för att

bereda plats till församlingshemmet.

 

4) Starke utsåg 1920 området vid Hunnebo till ny tomt för prästgård, med motiv att kunna

se vattnet. Det var första huset på området och ingen visste om den leriga grunden.

Tomten Hunnebo 1:345, inköpt av Egnahemsföreningen, godkändes av kyrkorådet 1920-

-07-12.

 

5) Det står inget i pastoratskyrkostämmoprotokoll eller i pastoratskyrkoråd 1920-1925 om

27 (28)

prästgårdsbygget eller om kostnaden, inte heller återfinns något i räkenskaperna..

 

6) Gamla prästgården blev ommålad 1922-05-29 för 250 kr

.

7) 1925 flyttade J M in i det nybyggda huset.

 

8) Ekebo (grannhuset åt norr, Hunnebo 2)) byggdes 1928 och hade gemensamt vatten med

prästgården. Amandus Karlsson sände en räkning på 1.000 till JM; denne ville se kvitton,

Amandus vägrade och stängde av vattnet. Efter påtryckning fick han 1.000 kr, satte på

vattnet, begärde ränta, fick avslag.

 

9) Det blev svårt för träd att växa upp p g a blåsten. men så småningom sattes en oxelhäck

och den tog sig bra, mot vägen (men Amandus´ häck blev mycket högre!)

 

10) I mitten på 1930-talet byggdes dubbeldörr mellan exp.rummet och väntrummet

Här kan nämnas att arkivet (där nuv trappan börjar) hade mycket tunn plåtdörr, som

knappast hade klarat eldsvåda. Block skaffade kassaskåp 1943 (finns dock inte i

räkenskaperna) och skåpet såldes 1986, när pastorsexp flyttades till förs.hemmet.

12) 1933 fick JM en jättegryta som huggits fram vid kanalbygget, men när den fördes över

från lastbilen till trädgården – där den är fortfarande – sprack den. JM samlade sedan

stenar där. Den höga smala stenen på 235 cm är i ett enda stycke. Bordsskivan i svart

fjäråsgranit är borta sedan länge – ingen vet var, när eller hur.

13) Vattentoalett sattes in 1936 (av Oskar Kjerrström, men fungerade inte alltid).

 

14) Den stränga vintern i januari 1942 frös vattenledningen. Prästgården fick en tid vatten

genom att mjölkköraren S L Svensson, H 181, körde vatten i 50-litershinkar från

mejeriet och bar dessa in i prästgården genom en smal trappa till badrummet.

 

15) Ovanför prästgården växte det bättre. På Blocks tid sattes fruktträd på nedre delen.

Jorden var skadad av sorkar, men Blocks katt tog dessa (berättade GB 1943 för NM)

16) Från 1953 betalar kommnistern hyra för bostaden

17) Ombyggnaden/höjningen/breddningen av vägen omkring 1958.innebar visst

intrång och oxelhäcken tog bort.

18) Huset sjönk i leran och stor ombyggnad skedde 1960-1961 Under tiden bodde fam

Samuelsson på Ellenedal.

 

19) 1971, 1981 och 2005 målades prästgården.

 

20) Huset sjunker fortfarande på södra framsidan. Andra sidan vilar på berg.

 

21) 1984 köpte samfälligheten tillbaka gamla prästgården för 1 kr av kommunen för att

kunna använda tomten till församlingshem.

 

22) När prästgården stod tom 1987-1990 köpte pastoratet 1987 Lingonstigen 8

28 (28)

(Hunnebo1:634) för 525.000 kr som bostad åt vik komm Joakim Johansson och sålde

huset 1990-11-14 för 685.000 kr Joakim bodde där 1987-01-04--1990-03-01 på

Lingonstigen.

 

23) Prästgården hyrdes ut när km Olsson flyttade till Uppsala 1987. Skolstyrelsen ville

hyra huset till KomVux, men det blev inget. Skoogs rör hyrde huset 1988-03-23—10-31

. Maria Resare (kyrkomusiker) hyrde 1989-05-01--1990-07-31 den andra våningen.

 

24) Fastigheten fick jordvärme 2004.

25) Prästgården fick markiser enl beslut 1997-09-18 för 1.680 kr + moms.

 

Som kuriosa bör nämnas:

 

En tavla i format 42x16 cm såldes 1926 i många hem. Den visade pastoratets dåv fyra kyrkor, deras präster (för Tossene både Torell och Lundgrén) och prästgårdarna. Tavlan har lämnats

till Hunnebostrand 2011-01-11.

 

En porslinstallrik med Hunebostrands kyrka som julmotiv, 180 mm i diameter utgavs 1989

av Bygdö Skandinavien Design i max 1.000 ex, med årgång 17 i Bohuslänska kyrkor, i blått med vit botten. (NM har nr 60)

 

En prydnadsnål, med Hunnebostrands kyrka som motiv, återfanns när Oldborns bokhandel lades ner i på 1990-talet.

Källor: Bohusläns hembygdsförbunds årsbok år 1985, artikel av Rolf Danielsson, sid 39-41

Boken Sveriges kyrkor, förlaget Klarkullen 1991, sid 509

Boken 99 Träkyrkor i Sverige år 1999, av Åman, Järnfeldt Carlsson, Natur och Kultur

sid 100-103

Häftet Hunnebostrands kyrka 90, år, av Christian Eklund, Bildarkivet 2001

Hunnebostrands kyrka, 2 blad, med präster m fl (av PO)

Kyrkans Vänner 70 år, av Oskar Hörmander 2003

Kyrkans kungörelseböcker, handlingar och protokoll på Landsarkivet

Kyrkor i Göteborgs stift 2009, Maria Mellgren, sid 68-69, Göteborgs stifts skriftsserie

Gamla tidningsnotiser på Folkrörelsearkivet

Allt detta är Nils´ minnen och funderingar. Jag är fullt medveten om att mycket får utgå, men ju mer jag skriver så kommer jag på ännu mer. Vad skall bort? Tankarna är förhoppningsvis värda att bevara men: när? var? hur? En del synpunkter kanske platsar bättre på andra ställen i den kommande historiken. t ex på avdelningen inventarier. Textilier och nattvardssilver är

inte med i denna sammanställnning.

Några tidsangivelser är ungefärliga, då dokumentation saknas.

Ufddevalla 2011-01-20 NM

Som blad 29-30 ska petitionen 107 med 63 egenhändiga namn komma.

Och ett sakregister tillkommer.

 

 

 

 

Sotenäsgillet

Museivägen 3

456 61 Hunnebostrand 0523 55 380