1900-talet

1977 Bohus Malmön byter ägare

 

Malmön köps av nuvarande ägaren Sotenäs kommun för 2 miljoner kronor.

 

Hembygdsföreningen

Sotenäsgillet

 

1900-talet Arbete pågår!

1901 Allmän värnplikt införs och ersätter det gamla indelningsverket

1903 Hunnebostrands municipalsamhälle

 

1903 Kokainet tas bort ifrån Coca-coladrycken

 

1904 Den största jordbävningen

 

Söndagen den 23dje oktober klockan 11.27 upplevde människorna vid Svensk - Norska gränsen en jordbävning som kallas Oslofjordskalvet eller Kosteröskalvet. Skalvet drabbade sydöstra Norge och Bohuslän. Ett epicentrum är den punkt på jordens yta som ligger rakt över den punkt som en jordbävning eller annan underjordisk explosion äger rum. Det här skalvet hade sitt epicentrum i södra delen av Oslofjorden. Detta skalv var då med mellan 5,4 och 6,0 magnitud det starkaste jordskalv som drabbat Sverige i modern tid. Skalvet kändes långt österut ända till Helsingfors och Baltikum, och söderut i Danmark, Tyskland och nuvarande Polen.

1904 29 november Förlisning

 

En däcksbåt från fiskeläget "Näset" med 6 pers. ombord, 3 män och 3 kvinnor, blef natten till måndagen midt på Soten nedbruten af en brottsjö, hvarvid fyra af de ombordvarande dels genast, dels senare under natten omkommo. De omkomna äro fiskaren Carl Olsson, några och femtio år, änkan Britta MariaAndersson, 70 år, hustrurna Olga Mattsson, 25 år, och Julia Andersson, alla från Näset.

Man begaf sig från hemmet i söndags afton vid 11-tiden för att skyndsamt inforsla två

af kvinnorna, den gamla 70-åriga samt Olga Mattsson till lasarettet i Strömstad.

Då båten af brottsjön vattenfylldes lyckades två af männen, bröderna Bernhard och Her-man Mattsson, att på densamma drifva i land vid ett skär utanför Köä (Bovallstrand), där

de måste tillbringa natten i köld och mörker. Tidigt i måndags morse hördes deras

nödrop till Köö, hvarifrån folk då genast utgick med båt och räddade de båda männen i mycket medtaget tillstånd.

Liken af den 70-åriga gumman samt Olga Mattsson hade fastsurrats i båten. Liken efter den gamla sjuka kvinnan fann man under däck, då man öppnade pliktluckan.

Carl Olsson eller Olausson och Julia Andersson spolades genast öfverbord af den häf-tiga brottsjön som fyllde båten och gjorde den omöjlig att manörrera. De båda kvinn-orna kunde icke uthärda nattens köld, genomvåta som de voro.

Stor sorg råder å fiskeläget Näset med anledning af den beklagliga händelsen. Den

gamla var moder till de båda räddade bröderna samt Olga Mattsson.

Af de omkomna efterlämnar hustru Andersson make och fem barn och Olga Mattsson

man och ett barn. Den ene af de öfverlevande är fiskaren Bernhard Mattsson, omkom¬na Olga Mattssons man, den andre skall vara fiskaren Herman Mattsson.

Man hyser föga hopp om de öfverlevandes vederfående. Ur HT 29 - 11 - 1904.

 

1905 Unionsupplösningen.

 

Norrmännen bryter banden med Sverige efter det att kung Oskar II råkat i konflikt med stortinget om Norges rätt att ha egna konsulat. Efter förhandlingar i Karlstad nås en överenskommelse som innebär att Sverige och Norge går skilda vägar.

1905 Malmöns kyrka

Träkyrkan uppfördes 1796 i Lysekil och hette då Lysekils kyrka. Vid bygget av Lysekils nuvarande kyrka monterades den gamla kyrkan ned och flyttades till Malmön, där den återinvigdes 1907.

 

Kyrkan har en stomme av liggtimmer och består av långhus med nord-sydlig orientering. I söder finns ett tresidigt kor och i norr ett kyrktorn med vapenhus. Sakristian är inrymd i koret bakom altaret och avskiljs från övriga kyrkorummet med ett skrank. När kyrkan tidigare stod i Lysekil fanns en separat vidbyggd sakristia, men den avlägsnades vid flytten till Malmön.

1905 På grund 9 mars

 

Jakten WALIDA från Ulebergsham med last av sten från Hunnebo med destination Göteborg, gick i svår tjocka på grund vid Knippelholmensfyr. Inga uppgifter om besättningen.

1905 Spaltmaskinen

 

En misslyckad försök till industralisering.

Att ersätta en yrkesman var inte möjligt. Maskinerna som klöv stenen gjorde så inre sprickor uppstod med spräckt gatssten som följd.

Tanken var att billig, outbildad arbetskraft skulle sysselsättas i fabriken. Yrkesmannen kunde se hur stenen skulle klyvas. Maskinen klöv mot stenens struktur. Slaget blev för hårt. Inre sprickor uppstog. Sten exporterades till bl.a Sydamerika. Den maskinhuggna stenen var sönder smulad innan den kom fram

 

 

1909 Krossad av stenblock – vägrad begravning

 

Claes Edvin Andersson från Ulbergshamn krossades av ett stort stenblock under sitt arbete. Olyckan inträffade den19 juni 1909. Vid begravningen som skulle ske den 27 juli på Tossene kyrkogård följde arbetskamraterna med i begravningståget. Naturligtvis så tog man med de nya fanorna som hade i den relativt nya fackföreningen.

 

Vid kyrkogården fans fanbärarna på plats vid graven. När kyrkoheden C.E barclay uppmärksammade detta bad han klockaren att gå före och bedra dem att ta bort fanorna, vilket inte hörsammades.

Barclay vägrade då att genomföra begravningen

 

kyrkoherden

Charles Gustavus Barclay

1910 - 1938 Preventivmedel förbjuds

 

1910 - 1938 Preventivmedel förbjuds i lag och även all information om dem.

Lagen kom i folkmun att kallas Lex Hinke efter Hinke Bergegren som var en av de ivrigaste agitatörerna för preventivmedel. Under året hade han lett kampanjen Kärlek utan barn under parollen: ”Det är bättre med kärlek utan barn än barn utan kärlek”. Ibland kallades lagen också Lex Thyrén efter riksdagsmannen Johan Thyrén som var en av dem som drev igenom förbudet att sprida information om preventivmedel..

1911 Hunnebostrands kyrka

 

Kyrkans grund lades sommaren 1910 och året därpå uppfördes kyrkan efter ritningar av arkitekt Sigfrid Ericson. En renovering genomfördes 1936 efter ritningar av Sigfrid Ericsson. 1986 uppfördes vid nordvästra sidan ett församlingshem efter ritningar av Magnus Wångblad. Församlingshemmet anslöts till kyrkan med en glasad gång.

 

Kyrkan består av ett långhus, med ett smalare tresidigt kor i öster. Norr om koret finns en sakristia. Kyrkobyggnaden vilar på en sockel av granit. Taket är belagt med skiffer och är valmat åt alla håll. Taket är uppdelat i två nivåer som skiljs åt av ett lågt väggparti (klerestorium) som också är klätt med skiffer. I väggpartiet finns fönster för ljusinsläpp. En takryttare står på takets västra sida och fungerar som kyrktorn.

 

Det ljusa kyrkorummet är uppbyggt som en basilika. Vid sydöstra sidan sidan intill koret finns en dopplats med en stor målning som skildrar Jesu dop utförd 1951 av Saga Walli. På motsvarande plats norr om koret finns predikstolen. Själva koret ligger tre trappsteg högre upp än övriga kyrkorummet. På östra korväggen finns två målningar utförda 1951 av Saga Walli. Målningen vänster (norr) om altaret skildrar uppståndelsen, medan målningen höger (söder) om altaret skildrar Jesu liknelse om sådden. Ljus leds in i koret från högt belägna fönster som är skymda av en korbåge. Läs mer >>

1914 – 1919 Första Världskriget. Sverige neutralt.

1916 Skagerackslaget - Skagenslakten

Den 31 maj och 1 juni 1916 drabbade Brittiska flottan och tyska högsjöflottan.

Kanonaden var våldsam, så våldsam att man utefter västkusten hörde ett muller.

Det sägs att fönsterrutorna utefter Jyllänska kusten sprack av lufttrycket. Det kanske var i samband med att H.M.S Queen Mary exploderade.

Det blev historiens största och blodigaste sjöslag, med 8.665 döda, varav från

Tyskland 2,551. Britterna förlorade 6.097 i döda, 510 i sårade samt 177 som

tillfångatogs av tyskarna.

Engelska armadan omfattade 151 olika fartyg, varav 28 slagskepp.

Engelsmännen förlorade 3 slagskepp, 3 kryssare samt 8 jagare. Totalt sänktes

115.025 i tonnage.

Tyskland förlorade 1 slagkryssare, 1 skepp i dreadnought klassen, 4 lätta kryssare

samt 5 torpedbåtar. Totalt sänktes 61.180 i tonnage. Tyska flottstyrkan omfat-tade 100 fartyg i olika klasser, varav 16 slagskepp och 61 torpedbåtar.

Genom väderförhållandena drev massvis med lik i mot svenska kusten det var i

hundratal . De flöto i sina korkbälten. En fiskebåt från Grebbestad var tvungen att

lägga in backen, för att undvika att köra in i likflocken.

43 kroppar bärgades under tiden 13 till den 27 juni , på Malmön 3, Kungshamn

14, Askum 13 samt Tossene 13. De flesta hittades på Sotenäsets kust, endast ett fåtal bärgades till havs. Paul Hammer, besättningsman på en tyskt motortorpedbåt

bärgades 5 svenska mil söder om Hållö.

Några engelsmän rapporterades ha ansiktsskador, sannolikt brännskador.

En av tyskarna hade oreglementsenlig klädsel --- gula skor. En annans stövlar var

genomskjutna.

Landsfiskals rapporterna angav noggrant signalament, klädsel samt tillhörigheter.

Tillhörigheterna sändes till respektive konsulat.

 

På Askums kyrkogård låg 8 tyska samt 5 brittiska marinsoldater begravda. För varje tyskt offer betalades en bärgningspenning som var högre alltefter tjänstegrad. Att bärga en admiral måste ha varit lönsamt.

Sex av Tyskarna kom från S.M.SFraunlobe, två från S.M.S Wiesbaden. Alla

identifierade.

Av engelsmännen var endast tre identifierade. Övriga endast kända av Gud. En av de oindentifierade hade en dekal på uniformen " tillhör den trådlösa telegrafikåren"

De jordfästes mellan den 20 till 27 juni.

 

 

1916 SE-banken öppnar kontor i Hunnebostrand

1917 Bovallstrand

1912 bildades en syförening vars ändamål var att samla in pengar till bygget av en kyrka. Ägaren av Finntorp skänkte tomten till kyrkan. Grunden till kyrkan lades 1916 och ett år senare invigdes kyrkan av biskop Edvard Rodhe. Kyrkan ligger mitt i Stenhugeriområde liksom kyrkan i Hunnebostrand är de byggda av trä, vilket tydliggör konfliktenmellan stenhuggarna och kyrkan.

1916 Kaprifolskolan invigs

1918 invigdes Hunnebostrands egna kyrkogård

 

Tidigare hade kyrkogården i Tossene varit gemensam för Tossene och Hunnebostrand. Invigningen skedde den 8 november 1918.

1918 FÖRLISNING 16 november

 

Jakten SENORA från Bovallstrand på 34,23 bruttoton, byggd 1891 av ek/furu grund¬stöter på resa Höganäs - Kristiania i Tångerännan, 200 m V Tången, med last av lerrör, lera och tegel med däckslast sammanlagt 68 ton. Förväxlar två i farleden liggande

grund genom att ett fartyg stod på ett av dem.

 

1918 - 1936 Nödhjälpsarbete, ”AK-arbete”,

 

Nödhjälpsarbete, ”AK-arbete”, var en statlig insats mot den stora arbetslösheten. Man byggde vägar, broar, skogsarbete och dikning för 75% av vanlig arbetarlön. Den som nekade blev utan ersättning.

Kronoarbetskåren bildades 1842 som en efterföljare till pionjärkåren. Den tidigare hade bildats avsedd för så kallade försvarslösa och även för soldater som inte skött sig. Denna kår var bland annat med och byggde Karlsborgs fästning, men var även stationerad vid Borghamn, på Tjurkö och i Slite. Genom lagen 1885 angående lösdrivares behandling ersattes efterhand kronoarbetsstationerna av centrala tvångarbetsanstalter.[1] Kåren upphörde 1894.

 

Statens Arbetslöshetskommission instiftades 1914 efter första världskrigets utbrott och startade AK-arbete, en statlig insats för att motverka kommande förmodad arbetslöshet.

 

Det var dock inte förrän efter första världskriget (1914–1918) som åtgärder blev av nöden. Arbetslösheten som 1918 var 4,6 % hade 1922 ökat till 34,3 %. Därför insattes nödhjälpsarbete; man beräknar att närmare 35 000 man detta år var sysselsatta med vägbyggen, dikning av våtmarker och skogsarbete. Lönen var ungefär 75 % av den normala för grovarbete. Man bodde i baracker, ofta långt från hemorten och den som vägrade ta ett nödhjälpsarbete blev utan all ersättning.

 

Många vägar och broar blev på detta sätt byggda fram till början av 1930-talet, när en ökande produktion kunde ge sysselsättning åt de flesta. Så kallade AK-vägar finns i stora delar av Sverige; de känns ofta igen på sin rakhet och sina ofta tvära kurvor. De representerar en epok mellan "kostigarna" och moderna tiders avsiktligt böjda motorvägar och landsvägar, så kallade klotoider. I Norrland byggdes många cykelstigar som nödhjälpsarbeten, dessa kallades i folkmun för svältsnören.

 

I början av 1930-talet ersattes nödhjälpsarbetena av beredskapsarbeten.

 

AK-vägarna blev den sista generationens vägar som i det närmaste byggdes med handkraft. Bortsett från vissa större arbeten, som sköttes med hjälp av utlagda smalspåriga järnvägar som transporterade bort schaktmassorna och med små primitiva grävmaskiner, var den vanligaste utrustningen hackor, skottkärror, spadar och borrar. Många av de viktigaste vägarna blev även belagda med gatsten eller betong.

 

Stakningslaget som mätte ut var vägarna skulle gå fick ofta fotvandra längs vägens tänkta sträckning och i vissa fall, som i flera norrländska byggen, sova utomhus i tält. Det dröjde till efter andra världskriget innan asfalteringen, flygkarteringen och entreprenadmaskinerna fick sina definitiva genombrott.

 

Förutom AK-vägar finns även så kallade AK-rösen: rektangulära, välupplagda rösen där nödhjälpsarbetarena slog sönder större stenar till makadam. Sådana rösen återfinns i stenbrotten i Bohuslän och Blekinge där man högg granit för att belägga gator och kajer och som statymaterial m.fl. användningsområden.

1919 48-timmars arbetsvecka införs (8 timmars arbetsdag).

1920 Den sista ransoneringen upphör, den på bröd.

1918 Spanska sjukan

 

Spanska sjukan förhärjar Sverige. Katastrofen, som drabbar hela jordklotet, räknas som 1900-talets största epidemi. Den skördar fler offer än första världskriget.

1932 ”Krügerkraschen”,

 

”Krügerkraschen” den djupa finanssvacka som följer på finansmannen Ivar Krügers självmord i Paris, förvärrar depressionen ytterligare.

1921 Invigningen av landsvägen

 

1921 blev landsvägen mellan Dingle och Hunnebostrand klar.

Det var i början av år 1917, som AK-arbetena igångsattes mellan Dingle och Hunnebostrand. En härd vinter med kraftigt islägg gynnade fördel¬ningen av den tyngre arbetsmaterielen till de eljest svårtillgängliga arbets¬platserna. Redan fram på sommaren var arbetsstyrkan uppe i cirka 125 man, och det visade sig erforderligt att igångsätta arbetena även mellan Dingle och Fjållbacka för att kunna tillgodose behovet av arbetstillfällen. Terrasseringsarbetena för sistnämnda bilvägssträcka hava varit mindre omfattande ån å Hunnebostrandslinjen och mestadels bestått i planerings-arbeten med dikningar.

Bilvägen Dingle—Hunnebostrand uppläts för Sveriges första reguljära busslinje den 20 juni 1921, och samma år den 4 december var även vägen från Dingle till Fjällbacka färdig.

Stenindustrien låg fortfarande nere, och det blev nödvändigt att sörja för nya arbetstillfällen, efter hand som arbetena avvecklades å Hunnebostrands- och Fjällbackavågarna.

Den 31 december 1920 beslöt därför Kungl. Maj:t, att arbetena å den del av vägen Dingle—Bullaren, som måste nyanläggas, eller sträckan Hållevadsholm—Bullaren, 5,4 km, skulle omedelbart igångsättas samt att bilvägen frän Dingle till Hunnebostrand skulle fortsättas från sistnämnda plats till Gravarne

 

 

1921

 

Kvinnor får allmän rösträtt.

Ny giftermålsbalk: Gift kvinna blir myndig vid 21 års

Bestämmelse om att kvinnan ska bära mannens efternamn införs.

Mannen och kvinnan är likställda i äktenskapet men fadern är förmyndare ekonomiskt hänseende och kvinnan för vårdnaden

Dödsstraffet avskaffas i fredstid.

 

 

1924 Läkarmottagning öppnar

1926 Apoteket öppnar i Hunnebostrand

1927 Hembygdsföreningen Sotenäsgillet startar

1929 FÖRLISNING 14 juli

 

Motorgaleasen CEYLON av Bovallstrand på 62 bruttoton, byggd 1885 i Essex av ek, reg nr 5479, springer läck på resa Hunnebostrand Fredricia med last av 115 ton kant-sten, 4" SSV Anholt NV rev.

1929 10 oktober Förlisning

 

Motorjakten GLIMT av Bovallstrand på 31 bruttoton, byggd 1896 i Söbben av trä,

reg nr 4115, grundstöter på resa Laholmen - Idefjorden med last av kantsten, vid V sidan av Önholmen i Dynekilen.

 

1930-talet Ivar Rhedin, Hitlerdyrkan

 

Ivar Rhedin var redaktör i Göteborgs Stiftstidning under många år. Till skillnad från andra präster stiftet som höll låg profil med sitt tysksinne visade Rhedin sin Hitlerdyrkan öppet. Han höjde Nazismen till skyarna, vilket naturligtvis påverkade kyrkans folk i Bohuslän, vilket i sin tur påverkade skolan.

Hitler bör få Nobels fredspris. Så skrev kyrkoherde Ivar Rhedin i Göteborgs Stiftstidning där han i många år var redaktör. Det var 1938, vilket inte hindrade att han kort innan utnämndes till kontraktsprost i Älvsyssels pastorat. I Säve prästgård vigde han paren under två tavlor, den ena föreställande Kristus och den andra Hitler.

 

1931 Byggstart av Sotekanalen

1935 juni Den första båten genom Sotekanalen

 

När det var en månad kvar till det högtidliga invigningen av Sotekanalen, så begav sig Lill Anners med sin båt Ekor/Ekot från Ulebergshamn till Gravarna tor. på så viss blev han och båten de första att sjövägen ta sig igenom kanalen. Troligtvis så fick han dra båten över den sista lilla biten som var kvar.

1935 Invigning av Sotekanalen 15 juli

1952. Kommunsammanslagning. Malmön tillsammans med Askum och Kungshamn bildar Södra Sotenäs kommun.

 

1953. Bilfärjeförbindelse mellan Malmön och Tullboden

 

Första turen mellan Malmön och Tullboden gick den 22 december 1953 klockan 11.05..Färjan Instö tog åtta personbilar.

1954 Hovenäset Kapell

1952 Fullständig religionsfrihet införs

1960 Upplösningen av Hunnebostrands municpalsamhälle

1962 Ny lag om 9-årig grundskola grundas

1970 Smögenbron invigs

Smögenbron är en drygt 400 meter lång[ och 35 meter hög betongbro som förbinder ön Smögen med Kungshamn på fastlandssidan. Bron stod färdig den 25 december 1970 och ersatte då en bilfärja som trafikerat ön sedan 1958

1974 27 september Stenhuggare krosad i arbetsolycka

 

Den 56 årige Torsten Johansson dödades av ett 500 kilo tungt stenblock på sin arbetsplats i Lundal. (GP)

1990 13 juli Mord

 

Mordet på Uddevalla grabben Lars Wennberg som inträffade strax före midnatt fredagen den 13 juli 1990 i Hunneboparken i Hunnebostrand. Mordet blev aldrig uppklarat.

 

Sotenäsgillet

Museivägen 3

456 61 Hunnebostrand 0523 55 380