1800-talet

1842 Riksdagen inför obligatorisk skolgång. Varje församling måste ha en folkskola

 

Hembygdsföreningen

Sotenäsgillet

 

1800-talet

Från 1800-talets början inträffade en ökning av landsbygdsbefolkningen i helaSverige. Födelsetalen steg och dödligheten minskade. Levnadsstandarden hade förbättrats med ökade kunskaper

bl a om hälsovård, hygien, mathållning och jordbruksmetoder.

Genom skiftena och nyodling förbättrades möjligheterna till försörjning på jordbruk och skogsbruk. Befolkningen ökade då snabbt i norra och inre Bohuslän där naturförhållandena var gynnsamma för odling. Gårdarna delades först genom arvsskiften i allt mindre enheter, men genom den av staten förordnade skiftesverksamheten reglerades gårdarnas storlek och allt fler bondesöner blev utan jord. De egendomslösas antal ökade snabbare än befolkningen i sin helhet under 1800-talet. Många

sökte sig bort från hembygden till tätorter och städer

I början av 1800-talet släpptes bondeseglationen fri och senare kom full näringsfrihet, vilket gav kustborna möjligheter att bedriva olika sorters verksamhet vid sidan av fisket. Befolkningen

i kustorterna började öka från mitten av 1800-talet.

Längs kusten i Bohuslän utvecklades samhällen, där befolkningen blev allt mer specialiserad i sin yrkesutövning i och med att nya tekniker inom fiske, jordbruk, sjöfart och industri krävde kunskaper och kapitalinsatser.

I flera orter introducerade skepparhustrurna uthyrning av rum åt badgäster. stenindustrin kom igång

 

Prästen blev en betydelsefull person i många samhällen. Präster som utbildats vid Lunds universite.t omkring år 1800 var påverkade av Henric Schartaus lära om personlig omvändelse och sträng

kyrksamhet. De kom till olika församlingar i Bohuslän under 1820-talet.

Rörelsen spreds snabbt och blev stark i hela Bohuslän Församlingslivet i Göteborgs stift präglas ännu av schartaunismen.

De troende var regelbundna kyrkobesökare och nattvardsgäster. De var också noga med att sköta sitt dagliga arbete, hålla sig utanför föreningar och organisationen och ej beblanda sig med o-omvända. Denna sedelära bidrog liksom de lokalt organiserade fiskelagen till att bohuslänningarna länge höll sig utanför folkrörelser och större organisationer.

 

Befolknings utvecklingen under 1800-talet i Sotenäs, samt i Tossene, Askum och Kungshamn

-1808 Stora sillperioden, tar slut 1808

 

1830 Första stenbrytning sker på Bohus Malmön

 

Under 1830-talet var första gången som man bröt granit i Bohuslän. Kronan behövde förstärka Carlstens fästning i Marstrand och lät straffångar kila ut granitblock på Bohus Malmön.

Det rådde politisk oro i Europa och Karl XIV Johan beslöt att rusta upp Carlstens fästning, fästningen bestyckades med 40 nya kanoner och fick artilleriskyddet förstärkt.

1833 15 oktober Förlisning

 

Totalförliste vid Lilla Kyrkeskär i Sotefjorden, preusiska galeasen MARIA, förd av skepparen C H Zelck. Besättningen räddad. En del inventarier från fartyget kunde bärgas. Lilla Kyrkeskär ligger strax norr om Uggenabbe.

1833 20 december Förlisning

 

Totalförliste och sjönk vid Soteskär svenska skeppet PROVEDENTIA, förd av skepparen C F Dahlberg. Besättnbingen, utom en man bärgades. Endast några ra inventarier från fartyget samt delar av riggen kunde bärgas. Besättningen satt i karantän. Hon hade saltlast, enligt Göteborgs Handels och Sjöfartstidning den 28 december 1833 kom hon från St Ybes och var enligt notis den 29 jan.

1834 Koleraepidimin

 

Koleran kom till Göteborg under sommaren 1834 med en sjöman, Anders Ryberg 52 år och hans hustru Anna Persdotter 55 år. Bägge avled bara efter 12 timmars insjuknande den 26 juli 1834.

Farsoten spred sig snabbt både i Göteborg och längs vattenvägar upp längs bohuskusten och längs Göta älv. Sommaren 1834 hade varit ovanligt varm och detta bidrog säkert till den snabba spridningen.

Till Sotenäs den kom den först till Bohus Malmön där första dödsfallet inträffade den 21 augusti.

Under de drygt tre veckor som epidemin varade på Malmön, insjuknade det 36 personer, varav 20 tillfrisknade och 16 avled, 6 män och 10 kvinnor. Allt enligt en rapport av den 14.9 1834 från Häradets Sundhetsnämnd.

I rapporten från kronofogden i Sunnervikens fögderi den 16.9 1834, insjuknade det 158 personer i hela fögderiet, 82 tillfrisknade och 76 dog, varav Sotenäset drabbades hårdast med 100 insjuknade och 40 dödsfall. Dödsfallen fördelade sig sålunda; 16 på Malmön, 16 i Grafvarne, 7 på Näset och 1 i Tossene socken.

 

1842 Industruell stenbrytning startar

 

Den kommersiella stenhuggarepoken i Bohuslän startade 1842 genom att affärsmannen och redaren Carl August Kullgren tillsammans med ingenjören och kanalbyggaren Nils Ericson startade stenbrytning på Malmön.

Arbetskraft värvades bland de småväxta "Malmöpyttarna" vid fiskeläget på östra sidan, vars hamn anpassades för ändamålet. Carl August Kullgren:s äldste son Ivar utexaminerades s å från Chalmersska slöjdskolan i Gbg o blev faderns tekniska biträde. Första tidens granitleveranser gällde Trollhättans slussbyggen, som blev färdiga våren 1844

Redan 1844 lämnade Ericson bolaget. Med tiden blev bolaget Nordens största stenindustriföretag. Det mesta av den bearbetade stenen såldes på export, bland annat till Köpenhamns sjöbefästning samt till Hamburg och England.

 

 

1851 1 maj Den första världsutställningen i London

 

Den 1 maj 1851 invigdes The Great Exhibition och var öppen till 13 oktober. Antalet besökare var drygt sex miljoner personer. Rekordpublik noterades den 7 oktober, då nära 110.000 besökare.

De utställda föremålen var indelade i fyra grupper: råmaterial, maskiner och mekaniska uppfinningar, industriprodukter och skulpturer. Västra hälften av byggnaden disponerades av engelska och den östra av utländska utställare. Att det uppvisades endast få nyheter på det mekaniska området, berodde till stor del på att lagen om patentskydd inte trädde i kraft förrän den i april 1851

 

Sveriges och Norges gemensamma avdelning i Kristallpalatsets stora mellangalleri hade samlat blott 117 utställare. Den dominerades av en samling järnprodukter — malm, tackjärn, stångjärn, stål, Eskilstunasmide och en del finmekaniska arbeten.

Efter utställningens slut utdelade juryn en mängd medaljer, över 5000 medaljer varav endast sjutton till Norge-Sverige. Det som belönades var bl.a.

 

- ”tack- och stång- m.m. järn jämte stål och maskiner från Motala;

- sömnad och stickningsarbeten av Hamrén,

- rakknivar från Eskilstuna;

- granitkors insänt av C. A. Kullgren;

- stearinljus från Stockholm (Liljeholmen);

- porträtt av Drottning Victoria; insänt av A. Alner;

- porträtter i silke av Kon. Oscar och Hert. av Wellington, insända av Lindgren, och

- stickningsarbete av M:lle Horn”.

 

 

1851 25 september Kullgren avlider

 

Carl August Kullgren går bort i samband med den första världsutställningen i London. Kullgren blev 57 år. Begravning sker på den svenska kyrkogården i London. Ett kors som var med på världsutställningen kom att placeras på hans grav. 1913 tog ättlingar till honom hem stoftet och korset. Stoftet begravdes på Uddevalla Norra kyrkogård och korset placerades på Draget på Malmön.

Företagaet byte nu namn och fick tillägget enka, i dagligt tal Kullgrens enka.

1852 Provinsialläkarens rapport

 

Ur provinsialläkarens O.E. Åhlström rapport för år 1852

 

"Syphilis, Saltfluss, Elephantiasis, Chroniska hudsjukdomar:

 

Såsom förut är uppgifvet, är Bohus Län hudsjukdomarnas förlofvade land.

…..emedan allmogen vanligen döljer denna sjukdom så länge, till dess Patienterna hvarken kunna gå eller stå"

 

Sinnes sjukdomar.

 

Häraf hafva några fall försports, hvilka samtliga kunna hänföras till Mania religiosa och äro en följd af det temligen kringspridda "läseriet". Allt nytt och ovanligt i religiös väg anslår med en beundransvärd hastighet Bohuslänningen, så att han lätt faller ett offer för dessa religiosa rörelser. Lycka i olykan är likväl, att, förmedelst folkets lätta lynne, yrseln lika lätt, som den uppkommit, äfven upphör, när den verkande orsaken aflägsnas. Föremål för Medicinsk behandling hafva blott 2:ne personer varit, hvilka tillfrisknat; i öfrigt har en och annan under förra året, mig veterligt, afskickats till Götheborgs hospital."

 

Provinsialläkare var en tjänst för läkare som fungerade som distriktsläkare. Titeln har använts från 1600-talet för statliga, särskilt inrättade tjänster. År 1973 ersattes benämningen provinsialläkare av distriktsläkare och ansvaret överfördes till landstingen

 

1859 Tossene kyrka

 

Tossene kyrka uppfördes 1859 efter ritningar av arkitekt Albert Törnqvist. Kyrkan har en stomme av sten och består av långhus med ett femsidigt kor i öster och ett torn i väster. Norr om koret finns en vidbyggd sakristia

Altartavlan är från 1648. I vapenhuset finns en runsten samt Bildeska gravstenen från 1555 med ätterna Galdes och Bildes vapen över två kvinnofigurer.

 

 

1862 Tossene, Askum och Gravarnas landsortskommun skapas

 

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Tossene församling och för de borgerliga frågorna bildades Tossene landskommun, Askums landskommun och Gravarna landskommun.

 

Kommunreformen var ett steg mot att Sverige förvandlades till efter västeuropeiskt mönster, till ett demokratiskt industrisamhälle. Historiskt hade medborgarnas samhällsinflytande varit bundet till de fyra stånden, adel, präster, borgare och bönder. Under tidigt 1800-tal hamnade allt större befolkningsgrupper vid sidan av dessa fyra stånd. Den förändrade samhällsstrukturen gav under 1860-talet en ny samhällsorganisation

Kyrkans makt minskade också i och medreformen.

 

1855 Offentliga spö- och risstraff avskaffas

 

Spö- och risstraff kunde utdömas för flera olika brott t.ex. som ersättning för gatlopp som ej kunde verkställas. Även för vissa brott som givit bötesstraff men där den dömde inte hade ekonomiska resurser till att betala kunde omvandlas till straff med spö och ris. Detta skedde mycket ofta. Mannen straffades med spö och kvinnan och barn med ris. Maxstraffet var 40 par spö för mannen och 30 par ris för kvinnan i båda fallen tre slag av vardera paret.

Genom olika kungliga förordnader så sades att straffen skulle vara offentliga för att ge varning och ingjuta skräck i allmänheten, att en straffpåle med halsjärn skulle finnas vid varje tingställe, och att de som utsattes för straffet inte fick skyla sitt ansikte och använda någon form av klädedräkt som gjorde att de inte kunde igenkännas. De avtagna överkläderna skulle ersättas av ett livstycke av läder som skulle vara så utformat att axelbladen och övre delen av ryggen var blottade medan sidor, mage och bröst skulle vara skyddade. Som en kontrast till det råa och brutala i själva straffet står kungörelsen om att det var, då straffet skulle verkställas utomhus, vid kall väderlek, tillåtet ha en mössa på huvudet men den fick inte sitta så att man inte kunde se ansiktet.

Att det var skillnad på "folk och folk" framgår av Riddarskapets och adelns priviligier af den 16 oktober 1723 där det står att "adelsmän icke för ringare brott beläggas med ett sådant straff, som kunde nesligt och adelsståndet förklenligt vara." Spö och risstraffet var ett av dessa.

Det offentliga spöstraffet upphävdes delvis 1841 och helt och hållet år 1855. Inom fängelset fortsatte dock strafformen att tillämpas under benämningen prygel en bit in på 1900-talet

1866 oktober Koleraepedemi

 

I oktober 1866 blev det ett utbrott av kolera i Askum, 11 människor dog

1868 19 februari Ålesundsolyckan

 

Troligtvis var Ålesundsolyckan den svåraste olycka som drabbat Sotenäs fiskarbefolkning. Det var 52 fiskar som omkom på de fem bankskutor som gick under.

 

Läs gärna mer om olyckan i Bo Anderssons bok Ålesundsolyckan 1868.ISBN 9789197595605

1871 25 till 26 augusti, fartygskatastrofer

 

 

Dygnet 25 till 26 augusti var höststormarna kraftiga längs hela Bohuslänska kusten

 

Den 26 augusti kl 03 vid Tryggö, Engelsk-amerikanska Skeppet Blue Bird, kapten William Taye, på resa från Riga till Boston med hampa. Besättningen äfvensom lasten och fartyget, som efter verkställd raparation fortsatt resan, bärgad.

 

Den 26 augusti kl 06 vid Gulskär, Svenska Briggen Hilma, kapten J. A. Nordström från Carlshamn, på resa från Pataholm till Spanien med plankor. Besättningen bärgad, fartyget vrak.

 

Den 26 augusti kl 06;30 vid Sandö nära Hållö, Engelska Briggen Nymph, kapten Storm, på resa från Viborg till Boston i England med trälast. Besättningens bärgad med undantag av kapten. Fartyget vrak men lasten bärgad.

 

 

Den 26 augusti kl 09 vid Sandbogen nära Hållö, Svenska Briggen Apollo, kapten E. Stefansson från Sundsvall, på resa från Söderhamn med virke till Holland. Besättningen bärgad även lasten och fartyget, som efter raparation fortsatte resan

 

1880 Askums kyrka

 

Askums kyrka är en åttakantig rundkyrka, den enda i sitt slag i Bohuslän och byggdes 1878-80. Ritad av arkitekt Adrian C. Peterson, som ritat många andra kyrkor i Bohuslän. Kyrkan invigdes två gånger. Första gången 1880 av prosten Wetterqvist. Eftersom den inte ansågs färdigbyggd då, så återinvigdes den 1886 av biskop Björck. Kyrkan är byggd av granit från en gård i trakten. Kyrkans tak är av trä belagt med skifferplattor. Lanterninen i kyrkans mitt och tornspiran har kopparbeläggning.

1880 Kungshamns kyrka

1882 Snörpvaden introducerades i Bohuslän

 

På den norska sidan om. gränsen prövades snörpvadsfiske redan 79/80. – Det första

exemplaret svensk snörpvad efterföljdes redan samma höst av ytterligare tre. Alla fyra drevs

med sådan framgång, att det stimulerade till beställning av tjugo nya, att möta nästa vinters

fiske med. Men när den tiden kom befanns snörpvadarna vara oanvändbara, emedan sillen då

gick så långt in i fjordarna att den "måste insamlas med de stora stängvadarne pä 4 å 5

tunnlands vidd". De flesta av snörpvadarna ändrades till landvadar; en del lades upp som

reserv. När sillen ibland visade sig obenägen att gå tillräckligt nära land kom snörpvadarna

åter till användning; fr.o.m. vintern 1896/97 blev snörpvaden som redan nämnts det

dominerande redskapet.

1884-01-25 Sjöolycka

 

Fiskarna Olof Herrman Andersson 44 år och Carl Johan Petersson 41 år från Hunnebostrand. Olyckan inträffade på väg från Bovallstrand till Hunnebostrand med sill. Båten en jakten vräktes av vågorna mot klipporna och slog sönder, igenfunnen.

 

1894 Malmön byter ägare

 

1894 köper Kullgren hela Malmön från gården Nävekärr.

1896-01-08 Fiskare fryser ihjäl

 

Fiskaren Johan Edvard Johansson-Sjöberg, Tångenvägen 47, "Arons stôvva"fryser ihjäl. Han var född 1844-11-28. Det var tjocka och han hade varit ute och seglat, förmodligen för att se till redskapen ochi dimman gått på grund på bukten mellanLösa Tångarna och Gottholmen. Hanhittades ihjälfrusen stående på toften fastklamrad vid masten. Källa Bo Antonsson

1800 talet Scharlakansfeber

 

Scharlakansfeber var en fruktad sjukdom som ofta lede till död under 1800-talet. Värst drabbades barnen. Smittämnet finns hos den sjuke i svalget och sprids till andra framför allt som droppsmitta men även genom direktkontakt. Smittsamheten är hög, främst mellan barn.

Sjukdomen blev lätt att bota sedan penicillinet i ntroducerades på 1940-talet. Komplikationer var ofta allvarliga njur- och hjärtskador, som penicillinet förhindrade.

 

Dödligheten var stor, i vårt område var det 111 barn som inte överlevde scharlakansfebern utan dog.

Död

 

 

 

Ålder

 

 

Datum

Namn

 

Ort

År

dag

1870-11-14

Carl Ferdinand

Andersson

Malmön

7

3

10

1870-11-14

Fredrik

Andersson

Malmön

4

5

22

1870-11-14

Johan Isidor Frits

Glans

 

1

2

 

1870-11-21

Josefina

Strandberg

Wägga

8

10

6

1870-11-30

Carl Oscar

Andreasson

Malmön

4

5

4

1870-12-10

Otto

Johansson

Askum Frälsesgården

7

1

18

1870-12-17

Sofia Mathilda

Erasmusson

Anneröd

9

 

6

1870-12-20

Anna Maria

Andreasson

Malmön

7

6

4

1870-12-20

Laura Bernhardina

Kristiansson

Malmön

5

10

2

1871-01-05

Carl August

Andersson

Anneröd

3

11

4

1871-01-08

Lovisa

Persson

Malmön

1

5

22

1871-01-09

Anders Herman

Kristiansson

Malmön

3

2

19

1871-01-15

Hilma Amalia

Wallin

Vattersröd

4

4

2

1871-01-22

Emila Mathila

Hansson

Anneröd

1

11

4

1871-01-26

Laura

Andersson

Malmön

3

2

16

1871-03-18

Olof Herrman

Andersson

Ramsvik

1

4

6

1871-03-18

Selma Lovisa

Jacobsson

Ståleröd

 

8

 

1871-04-02

Clara Mathila

Christensson

Amhult

8

3

28

1871-06-02

Lars Marsilius

Larsson

Råen

1

7

27

1871-06-06

Carl Maurits

 

Rishe

 

8

20

1871-07-16

Lovisa Christina

Andersson

Knutsdalen

1

4

22

1871-09-23

Martina

 

Malmön

 

6

6

1877-12-10

Victor Alexis

Henriksson

Askum Stora

1

7

4

1879-05-26

Nathalia

Petersson

Malmön

9

7

16

1883-07-07

Julia Adelina

 

Toftestad

2

9

2

1883-10-03

Anders Fredrik

Andersson

Väjern

6

4

6

1884-02-27

Johan Edvard

 

Malmön

6

11

24

1884-02-28

Maria Josefina

Björklund

Malmön

2

6

21

1884-03-05

Peter Barthold

Hållén

Malmön

2

7

5

1884-03-27

Gärda Christina

 

Åby

4

7

17

1884-04-24

Victoria Desideria

 

Stensjö

3

5

22

1884-06-30

Johan Henrik

 

Kärr Nedre

5

7

4

1884-07-10

Carl Leopold

 

Svenseröd

3

2

23

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1894 Gravarne och Bäckevik municipalsamhälle bildades

1894,Kullgren köper hela Bohus Malmön,

 

Kullgren öppnar stenbrott överallt, binder ihop dem och hamnen med järnverksräls,

 

1894 Posten

 

I april 1894 fick Hunnebostrand sin första poststation

 

1895 Hunnebostrands Baptistförsamling startar

1896 De första fackföreningarna startades

 

Den 3 mars startar Stenhuggarna i Hunnebostrand sin fackförening. Efter några månader följde Stenhuggarna på Bohus Malmön efter och startade Stenhuggarnas Arbetarförening den 26 juli.

1897 Strejken på Malmön den 11 juni

 

 

Sotenäsgillet

Museivägen 3

456 61 Hunnebostrand 0523 55 380